Jul med barn 2026
Alla datum från första advent till tjugondag Knut, julmarknader och en jul som händer ute.
Till julguidenSöt, syrlig och kryddig – och ännu godare dagen efter
Rödkål är julbordets färgklick: strimlad kål som puttrar med äpple, lök, lite ättika och sirap tills den är mjuk, blank och smakar både sött och syrligt. Kryddnejlika, kanel och kryddpeppar gör att det doftar jul i hela köket, och kålen passar till nästan allt som är salt och fett på bordet – från julskinkan till köttbullarna.
Det bästa med hemgjord rödkål är att den inte behöver göras på julafton. Den blir godare av att stå ett dygn, den går bra att frysa, och den är lätt att värma upp igen. Gör en stor sats i början av december, så är en rätt på julbordet redan klar.
Har du lagat receptet? Sätt ditt betyg
0,0 av 5 · 0 röster
av 5
röst
röster
Bli först att betygsätta receptet.
Tack för din röst!
Det gick inte att spara rösten just nu. Försök igen senare.
Rödkål får sin färg av antocyaniner, samma sorts färgämnen som finns i blåbär och lingon. De är känsliga för hur surt det är omkring dem. I sur miljö är de röda eller rosa, i neutral miljö lila och i basisk miljö blåa och till slut gröna. Det är därför kokt rödkål utan syra ofta blir tråkigt blågrå, och därför ättika eller syrlig frukt är så viktig i receptet.
Syran gör alltså två saker på en gång: den ger den söt-sura smaken och den håller färgen klarröd. Därför ska ättikan i tidigt, innan kålen hunnit koka länge i neutral vätska. Äpplen och vinbärssaft hjälper också till, men de räcker sällan ensamma.
Har kålen redan blivit blå går det att rädda den. Rör ner en matsked ättika i taget, låt den sjuda en minut och titta. Färgen kommer tillbaka direkt. Lägg aldrig bikarbonat i rödkål – den gör vätskan basisk och kålen grönblå.
Rödkål är en av få julrätter som blir bättre av att göras tidigt. Kryddorna och syran hinner sätta sig, och dagen efter smakar den rundare.
Tips: Dubbla satsen i början av december. Hälften blir julbordets rödkål, resten ligger i frysen till vardagsmiddagar i januari.
Barn kan skölja och plocka bort ytterblad, räkna kryddnejlikor, mäta upp saft och sirap och röra i kastrullen när kålen sjunker ihop. Strimlingen av kålen är vuxenjobb, eftersom kålhuvudet är hårt och kniven måste vara vass. Det gäller också mandolinen. Ättika på 12 procent mäter en vuxen upp, eftersom den svider i ögon och små sår, och flaskan ställs undan efteråt. Mer om att laga mat ihop finns i laga mat med barn över eld, och mycket av det gäller vid spisen också.
Medan kålen puttrar kan ni göra ett litet kemiexperiment. Lägg en näve strimlad rödkål i en skål, häll över hett vatten (vuxen häller) och låt stå tills vattnet blir lila. Sila av och fördela vattnet i tre glas. En vuxen häller en skvätt ättika i det första. Häll ingenting i det andra och en tesked bikarbonat i det tredje. Vattnet blir rött, lila och blågrönt – precis det som händer i kastrullen när syran kommer i.
På julbordet hör rödkålen ihop med det varma och salta: skinkan, Janssons frestelse, revbensspjäll, prinskorv och köttbullar. Den syrliga kålen skär igenom det feta, så en klick på tallriken gör att resten smakar mer. Den är också självklar bredvid julkorv – på julkorv på spett rullas korven in i tunnbröd med rödkål och senap.
Efter jul är rödkål ett enkelt tillbehör till vardagsmat. Den passar till köttbullar med potatismos, till stekt korv och potatismos, till fläskkarré och till långkokt fläsk i bröd. Till vilt är den klassisk – prova den bredvid hjortfilé med enbärssås eller renfilé med rödvinssås.
Rödkål blir helt vegansk om du steker i rapsolja i stället för smör, och då fungerar den på ett vegetariskt julbord också.
Ska ni ha julbord ute vid elden är rödkålen ett av de lättaste tillbehören att ta med. Koka den hemma, gärna dagen innan, och ta med den kall i en burk med lock eller direkt i gjutjärnsgrytan.
Vid elden ställer du grytan vid kanten av glödbädden, aldrig mitt i elden. Kålen innehåller socker från sirap och saft, och det bränns fast i botten fort på hög värme. Häll i en skvätt vatten, lägg på locket och rör om var femte minut. Efter 15–20 minuter är den varm rakt igenom. Mer om att styra värmen i grytan finns i laga i gryta över elden.
Ett annat sätt är att värma kålen hemma tills den är rykande het och fylla den i en mattermos som du först har värmt med kokande vatten. Fyll termosen ända upp, så håller den värmen bättre, och ät kålen inom ett par timmar. Då är grytan fri för glögg eller korv.
45–60 minuter på svag värme under lock, sedan några minuter utan lock så att vätskan kokar in. Kålen ska vara mjuk men ha lite tuggmotstånd.
Färgämnena i kålen, antocyaniner, är röda i sur miljö och blå i neutral eller basisk. Utan tillräckligt med syra blir kålen blå. Rör ner ättika, en matsked i taget, så kommer den röda färgen tillbaka.
Ja, kokt rödkål går bra att frysa. Låt den svalna snabbt, frys den i portioner med lite vätska och tina i kylen. Värm på svag värme och smaka av med lite ättika och salt efteråt.
Två eller tre dagar i kylen fungerar fint, och den blir godare av att stå. Vill du göra den tidigare, frys in den – då kan den göras redan i början av december.
Ja, men smaken blir mer syrlig. Låt äpplen, saft eller ett par skedar lingon stå för sötman och ta lite mindre ättika.
Till julskinka, Janssons frestelse, revbensspjäll, köttbullar och julkorv på julbordet, och till korv, fläskkarré och vilt resten av året.
Mer till julbordet
Jul med barn 2026
Alla datum från första advent till tjugondag Knut, julmarknader och en jul som händer ute.
Till julguidenGlögg i grytan
Kryddig glögg för de vuxna och barnglögg på saft – samma kryddor som i kålen, fast i koppen.
Till glöggenRis à la Malta till efterrätt
Kall risgröt med vispad grädde och apelsin – den svala avslutningen efter skinka och rödkål.
Till efterrätten