Krismeny för en vecka – sju dagar ur kylen, frysen och skafferiet

Snöovädret har slagit ut elen i hela byn, och elbolaget räknar i dygn, inte timmar. Kylskåpet har varit tyst sedan frukost. Vid köksbänken står en familj på fyra med samma fråga som alla grannar: vad ska vi äta, och i vilken ordning? Svaret avgör om veckan blir ett äventyr eller en kamp mot sur mjölk och tinad fisk.

Den här menyn är byggd för en familj med två vuxna och två barn som ska klara sju dagar utan att handla, med ett stormkök, en gasolplatta eller en grill på gården. Hur ni bygger upp förrådet står i rullande matförråd, och hur länge varorna håller står i hur länge håller maten i förrådet. Här handlar det om vad ni faktiskt äter, dag för dag.

Veckan i tre tempon

Tänk på veckan som tre olika kök som tar vid efter varandra:

1. Frysveckan, dag 1–2. Ni äter det som annars blir dåligt: först kylen, sedan frysen. Här lagar ni riktig mat, med kött och mjölk.
2. Skafferiveckan, dag 3–5. Grytor, soppor och gröt av burkar, linser och torrvaror. En kastrull och 15–20 minuters koktid räcker.
3. Knäckebrödsdagarna, dag 6–7. Nu sparar ni på bränsle och vatten. Allt kräver bara kokhett vatten, kort uppvärmning eller ingen värme alls.

Mönstret följer hur maten blir dålig: den känsligaste först, den tåligaste sist. Det följer också hur bränslet tar slut. Tar det slut på dag 5 klarar ni er ändå.

Frysveckan: kylen först, sedan frysen

Livsmedelsverkets ordning är tydlig: använd maten i kylskåpet först. Ett kylskåp som höll 4 grader när strömmen gick ger er ungefär sju timmar där ni kan lita på syn, lukt och smak. Höll det 8 grader har ni ungefär fyra timmar. Frysen klarar sig betydligt längre. En stängd och full frys kan hålla kylan i upp till två dygn.

Därför börjar dag 1 med det öppnade pålägget, filen och de sista äggen. Kolbullar till lunch är ett bra sätt att använda baconet: kolbullarna är bara mjöl, vatten och salt, stekta i fläskets fett, och lingonsylten ställer ni fram bredvid. Kokt sylt i rena burkar klarar sig i skafferiet, medan rårörda lingon behöver kylskåp. Kvällens pannkakor tar slut på mjölken.

Frysen öppnar ni en gång på dag 1, och då med en plan. Ta ut glassen, för den håller inte och barnen kommer att minnas den kvällen. Ta också ut morgondagens middag, färsen eller kycklingen, och lägg den i kylen. Den fungerar som kylklamp medan den tinar, precis som Livsmedelsverket föreslår.

Tips: Skriv en lapp med vad som ligger i frysen och tejpa den på locket redan nu, en vanlig vardag. Då vet ni vad ni ska ta ut innan ni öppnar, och dörren står öppen i fem sekunder i stället för en minut.

Dag 2 lagar ni den tinade färsen till chili con carne. Mat som har tinat men fortfarande är kylskåpskall går bra att laga direkt. Receptet är gjort för en stor gryta, så halvera det. Utan kylskåp kan ni inte spara rester, utom när det är kallt ute. Då fungerar balkongen som kylskåp om maten står skyddad från fåglar och djur. Häll i bönorna, så räcker en mindre mängd färs till hela familjen.

Rått kött, kyckling och fisk som har hunnit bli varmare än kylskåpskallt ska däremot tillagas direkt eller slängas, och aldrig frysas in igen rått.

Skafferiveckan: en kastrull och 20 minuter

Nu börjar köket som går att planera i förväg. Grundregeln är kort koktid, för varje minut på stormköket kostar bränsle. Röda linser är mjuka på 15 minuter, snabbmakaroner på tre och couscous behöver bara kokhett vatten och ett lock. Torkade bönor och fullkornsris hör inte hemma i den här veckan.

Linsgrytan är skriven för lägerelden men fungerar lika bra på ett stormkök. Röda linser, krossade tomater och paprikapulver finns i förrådet. Morötter och lök klarar sig en tid i rumstemperatur, och har de tagit slut fungerar en burk morötter. Palsternackan kan ni stryka. Till det passar stekpannebröd, som bara kräver mjöl, bakpulver, salt och ungefär 1,5 deciliter vatten. Mjölkpulvret i receptet är valfritt men gör brödet mjukare.

Tacos på dag 4 är veckans favorit för många barn. Bönor, majs och krossade tomater värms i en kastrull och serveras i tortillabröd. Till lunch samma dag blir det en förenklad tonfiskröra. Avokadon och yoghurten i receptet finns inte i förrådet, så blanda tonfisk, hackat kokt ägg, majs, en skvätt olja och lite ättika i stället. Ägg klarar sig i rumstemperatur, men de håller längre i kyla.

Pumpasoppan på dag 5 bygger på att det finns en hokkaidopumpa i hallen. En hel, oskadad pumpa håller länge om den står svalt. Byt grönsaksbuljongen mot vatten och tärningar och den färska ingefäran mot torkad. Kokosmjölken finns på burk. Annars blir det soppa direkt ur burken. Pinnbröd över grillen på gården gör samma kväll till en utflykt, och degen går lika bra att göra på vatten som på mjölk.

Tips: Koka snabbmakaronerna direkt i tomatsoppan i stället för i en egen kastrull. Då behövs inget extra vatten och ingen extra platta, och stärkelsen gör soppan krämigare.

Knäckebrödsdagarna: bara kokhett vatten

Mot slutet av veckan är det inte maten som tar slut, utan bränslet, vattnet och orken. Då bygger varje måltid på kokhett vatten eller ingen värme alls.

Koka upp en full kastrull en gång på morgonen och häll vattnet i termosar. Det räcker till kakao, te, couscous till lunch och snabbnudlar till ett hungrigt barn på eftermiddagen. Kvällen innan häller ni havregryn, russin och kokhett vatten i en bred termos och skruvar på locket. På morgonen är gröten klar utan att köket har tänts.

Tonfisk, makrill i tomatsås, konserverade bönor och knäckebröd behöver ingen värme alls. Bönsalladen på dag 7 är vita bönor, majs, olja och en skvätt ättika. Ravioli ur burk värms på några minuter i kastrullen och blir veckans festmiddag.

Vattenbudgeten

MCF räknar med tre till fem liter vatten per vuxen och dygn för dryck, matlagning och grundläggande hygien, och Livsmedelsverket anger samma intervall per person. För en familj på fyra blir det 84–140 liter på en vecka. Det mesta går till att dricka. Matlagningen i den här menyn tar ungefär två till tre liter om dagen för hela familjen, inklusive te och kakao. Så räcker vattnet längre:

1. Låt kokvattnet bli mat. Vattnet från makaronerna blir bas i soppan, och vattnet ni kokade ägg i kan diska kastrullen.
2. Spara lagen från burkarna. Spadet från majs, bönor och morötter blir en del av vätskan i grytan.
3. Mät vattnet. Gröt för fyra är ungefär 4 deciliter havregryn och 8 deciliter vatten. Kanelhavren tar 5 deciliter vatten till två portioner. Couscous tar ungefär lika mycket vatten som gryn.
4. Torka innan ni diskar. Torka ur kastrullen med en bit knäckebröd eller hushållspapper, så räcker en skvätt vatten till disken.
5. Räkna med törsten. Salt mat som buljong, makrill och nudlar gör alla törstigare, så placera dem på dagar då det finns vatten kvar.

Risgrynsgröten är en trösträtt men kräver en liter mjölk och nästan en timmes sjudande. Laga den bara om ni har en kamin eller vedspis som ändå brinner, och helst på dag 1 när mjölken ska användas.

Var och hur ni lagar maten utan risk för kolmonoxid står i laga mat utan el. Om hur ni hämtar och renar vatten finns i guiden om vattenberedskap.

Tröstmat och rutiner för barnen

Barn mellan två och tio år klarar en udda vecka förvånansvärt bra om tre saker är som vanligt: maten kommer på samma tider, den ser bekant ut och någon vuxen verkar lugn. En sexåring bryr sig inte om att köttbullarna kommer från en burk, bara de ligger bredvid moset med lingonsylt som vanligt.

• Behåll måltidstiderna. Frukost, lunch, mellanmål och middag på samma klockslag som en vanlig vecka håller dagen i ordning, även när skolan är stängd.
• Ge barnen jobb. En sexåring kan mäta upp havregryn, och en nioåring kan vara vattenvakt med en lapp på kylskåpet där varje använd liter får ett streck.
• Låt varje barn välja en middag. Det ger något att se fram emot.
• Ha en tröstlåda. Choklad, favoritkex och något som annars bara finns på lördagar, och öppna den när dagen behöver det, inte bara på dag 7.
• Gör det till en picknick. Middag på en filt på vardagsrumsgolvet i pannlampans sken är något helt annat än middag i ett mörkt kök.

Har ni ett barn under två år behöver ni egen välling, barngröt eller barnmatsburkar i förrådet. Mer om hur barn upplever en kris finns i beredskap med barn och familj.

Stormköket från kanotturen är samma kök som räddar middagen hemma. Den som har kokat gröt i en kåsa vid en sjö vet redan det viktigaste: lock på, kort koktid och inget vatten i onödan. Den äldre översikten matberedskap – vad ska man ha hemma ger en snabb första lista om ni börjar från noll.