När samhället slutar fungera – vad som händer dygn för dygn, och vad som håller

Den här sidan handlar om något som med största sannolikhet aldrig kommer att hända er: att el, vatten och leveranser är borta i en svensk stad i flera dygn eller veckor. Sverige har reservkraft, prioriteringar och kommuner med planer för nödvatten och värme. De flesta avbrott är lagade på några timmar.

Ändå är det klokt att förstå hur det skulle se ut. Den som vet vad som stannar först, vad som håller och vilka tecken som betyder något fattar lugnare beslut. Det har hänt förut, men lokalt. Efter stormen Gudrun 2005 var en del hushåll i Småland utan ström i upp till 45 dygn. I Kyiv var nästan hälften av flerbostadshusen utan värme i flera dagar i januari 2026. Ingen av de händelserna liknade en katastroffilm. Människor hjälptes åt, och samhället fanns kvar, bara långsammare.

För vardagens avbrott på några timmar räcker strömavbrott, så klarar du dig och veckoförrådet i hur länge ska man klara sig själv. Den här sidan går längre.

Vattnet, värmen, vägen

Allt på den här sidan går att samla i tre ord. Det är de tre saker som avgör om en familj kan stanna hemma eller behöver flytta:

• Vattnet. Har ni dricksvatten för flera dygn, och kan ni lösa toaletten?
• Värmen. Kan ni hålla ett rum över ungefär tio grader?
• Vägen. Kan ni ta er härifrån, och finns det någonstans att ta vägen?

Tumregeln är enkel: stanna så länge vattnet och värmen håller, och åk innan vägen stänger. Mat är sällan det som avgör. En familj med ett veckoförråd klarar sig länge på den. Det är vattnet och värmen som tar slut först, och vägen som stänger utan att någon säger till.

Tidslinjen: vad som stannar, och i vilken ordning

Tabellen ovan visar ordningen. Bakom den finns tre mönster.

Det mesta stannar direkt. Elpatroner, värmepumpar, hissar, kassor, bensinpumpar, trafikljus och spårtrafik behöver ström hela tiden. Bussar går tills dieseln tar slut. Sveriges Radio och SVT har reservkraft, så en radio med batterier eller vev är den säkraste länken till omvärlden. Hur ni håller den igång står i ladda mobilen utan el.

Reservkraften är byggd för timmar. Mobilnätets basstationer har ofta reservkraft för bara någon eller några timmar. Många klarar mer, men när strömmen gick i Mölndal våren 2025 slutade samtliga mobilnät fungera efter ungefär en timme. Blåljusmyndigheterna har sitt eget radionät, Rakel, men det kan ni inte ringa på. Räkna alltså med att 112 kan vara svårt att nå. Kommunernas trygghetspunkter är till för det: där finns information, ofta vatten och värme, och personal som kan larma ambulans, polis och räddningstjänst.

Bränslet är den verkliga gränsen. Ett reservaggregat vid ett vattenverk, ett sjukhus eller en basstation går så länge någon fyller på diesel. Det mesta av landets drivmedel går via några få depåer och sedan med tankbil ut till stationerna. Vid strömavbrott går de flesta pumpar inte att använda. Energimyndigheten har föreslagit att vissa stationer, särskilt där det är långt mellan dem, ska ha reservkraft, manuell inkoppling och betalning utan uppkoppling. Det arbetet pågår, men det finns ingen offentlig lista över stationer att åka till. Hela tanken är säkrast som plan.

Tips: Gör halvtanksregeln till en vana. Tanka när mätaren visar halvt, aldrig senare. Då har bilen alltid en halv tank, och det räcker till de flesta ställen ni skulle vilja åka till.

Vattnet och avloppet

Om vattenverket saknar reservkraft kan trycket i ledningarna sjunka på ett par timmar, enligt Energimyndigheten. Högst upp i höga hus och i hus på höjder märks det först. Många vattenverk har reservkraft, men pumpstationerna ute på nätet, både för dricksvatten och avlopp, har det inte alltid. Hur länge ett enskilt verk klarar sig vet bara det egna VA-bolaget.

Avloppet är det som folk glömmer. Avloppsvattnet pumpas till reningsverket, och när pumparna stannar har det ingenstans att ta vägen. Finländska räddningsbranschen och Helsingfors vattenbolag ger samma råd: spola bara när det behövs och häll inget vatten i avloppet förrän strömmen är tillbaka. Annars kan det svämma över, och det sker först i de lägsta våningarna. Hur ni klarar toaletten utan vatten står i toalett och hygien utan vatten.

En person gör av med ungefär 160 liter vatten per dygn en vanlig dag. I en kris räcker tre till fem liter per vuxen för dryck och mat. Kommunen ansvarar för nödvatten, men i Göteborg är det tydligt uttalat att sjukhus och äldreboenden får vatten före vanliga hushåll. Därför ska familjen ha eget vatten för de första dagarna. Mer om mängder och dunkar finns i vattenberedskap när kranen slutar fungera.

Butiker, kort och sopor

En del butiker stänger direkt, eftersom kassorna inte fungerar utan ström. Sedan den 1 juli 2026 går det att betala med kort utan uppkoppling för livsnödvändiga varor som mat, läkemedel och drivmedel på bemannade stationer, men bara med fysiskt kort och pinkod. Kassan behöver ändå ström. Kontanter är fortfarande det som fungerar i flest lägen, se kontanter och betalning i kris.

Hur länge sophämtningen fortsätter vet ingen säkert. Sopbilarna går på bränsle och behöver personal, precis som allt annat. Lägg matavfall i täta påsar, gärna dubbla, och förvara dem kallt och utom räckhåll för djur. Ett kallt förråd eller en låda på balkongen fungerar bättre än skåpet under diskbänken.

Det som verkligen avgör hälsan är toalettavfallet. När avloppet inte kan användas och påsarna från nödtoaletterna börjar samlas, och hämtningen dröjer, är det magsjuka och smitta som blir den stora risken, inte lukten. Därför planerar kommunerna för uppsamlingsplatser och latrinhämtning. Följ deras besked om var påsarna ska lämnas, och ställ dem aldrig i trapphuset eller på gatan. Handtvätt med tvål och vatten gör mer nytta än något annat, se toalett och hygien utan vatten.

Värmen

Värmen har en egen sida, ett varmt rum, med Energimyndighetens beräkningar för olika hus. Kort sagt: många äldre villor är nere på fem grader efter ett till två dygn när det är tio minus ute, medan en ny lågenergivilla klarar ungefär sex dygn. En lägenhet i ett flerbostadshus håller ofta värmen flera dygn längre än en villa. Fjärrvärmen fungerar inte heller utan el, eftersom pumparna som driver runt vattnet stannar.

Panik och plundring – vad forskningen faktiskt säger

Filmerna har lärt oss att människor blir farliga när ljuset går. Forskningen säger något annat, men inte att det aldrig händer.

Disaster Research Center vid University of Delaware har studerat katastrofer sedan 1960-talet. Sociologen Enrico Quarantelli sammanfattade det 1994: plundring och våld är ovanligt i katastrofer i länder av Sveriges typ, och vanliga brott minskar ofta de första dagarna. Människor stannar, hjälper till, gräver fram grannar och delar det de har. Psykologer från bland annat University of Sussex intervjuade överlevare efter bombdåden i London den 7 juli 2005. De som kände att de var en del av en grupp hjälpte varandra och höll ordning, och den gemenskapen uppstod i själva krisen, mellan främlingar.

Men det händer att det går fel, och då är det värt att veta varför. Strömavbrottet i New York 1977 ledde till omfattande plundring i vissa stadsdelar. Avbrotten i samma stad 1968 och 2003 gjorde det inte. När orkanen Hugo slog till mot ön Saint Croix i Karibien plundrades nästan alla butiker i de stora köpcentrumen. Quarantelli pekade ut villkoren: en katastrof av största slag, stora klyftor som alla såg varje dag, organiserade gäng redan före stormen och en polis som folk inte litade på. Efter orkanen Katrina i New Orleans 2005 syntes samma mönster i mindre skala. Även på Saint Croix plundrades inga privata hem.

Det finns alltså inget svar på frågan hur många timmar det dröjer innan folk tar för sig. Det handlar om villkor, inte om klockan:

1. Brist som varar och inte går att se slutet på.
2. Orättvisa, verklig eller upplevd, i vem som får hjälp.
3. Långvarighet, när hjälpen dröjer i dagar och ingen förklarar varför.
4. Misstro mot polis och myndigheter som redan fanns före krisen.

Det är också därför samhällets planer handlar så mycket om information. Där människor vet vad som händer och ser att hjälpen fördelas rättvist håller ordningen. Lås dörren och ha koll på vem som rör sig i trapphuset, men behandla inte grannarna som hot.

Laga mat diskret, eller samtidigt som alla andra?

Frågan dyker upp i forum och prepperfilmer. Ska man laga mat i smyg så att ingen känner doften? Eller samtidigt som alla andra, så att doften försvinner i mängden?

Nyktert sett gör det liten skillnad. Doften av matlagning finns i varje trappuppgång varje kväll, och i en kris lagar de flesta som har ett förråd mat på samma tider. Viktigare är att ni lagar maten säkert, och det betyder ofta utomhus eller på en öppen balkong, där alla ser er ändå. Hur ni gör det står i laga mat utan el.

Det som har ett visst fog för sig är diskretion om hur stort förrådet är. Det finns ingen anledning att visa upp tjugo kilo ris på sociala medier. Men allt annat talar för motsatsen till att gömma sig. Katastrofforskningen visar att människor i kris oftast hjälps åt, och den som redan känner sina grannar har lättast att både få och ge hjälp. Tillsammans hittar man lösningar som ingen ensam familj hittar. I Kyiv var det grannarnas chattgrupper som höll koll på de äldre, och det var grannar som lämnade vatten och kex i hissarna till den som skulle fastna.

Tips: Laga en gryta som räcker till en granne extra. Det kostar några koppar ris och bönor ur förrådet och ger mer trygghet än en låst dörr. Hur ni bygger det nätverket i förväg står i kriskompis och grannar.

Var ni bor avgör nästan allt

Samma kris ser helt olika ut beroende på var familjen bor. Tabellen jämför fyra typiska boenden med vattnet, värmen och vägen.

	Gård med brunn i Norrland	Villa i tätort	Skärgård och kustö	Lägenhet i Stockholm eller Göteborg
Vattnet	Egen brunn, men elpumpen stannar	Kommunalt, trycket kan sjunka	Egen brunn, risk för saltvatten	Kommunalt, bärs upp för trappan
Värmen	Ofta vedspis eller kamin	Ofta värmepump eller fjärrvärme	Ofta el, ibland kamin	Fjärrvärme, men stommen håller värmen
Vägen	Långt till allt, bil nödvändig	Nära service och släkt	Färjan eller båten avgör	Nära allt, men alla vill samma väg
Största styrkan	Ved, utrymme och vana	Mellanting som går att anpassa	Lugn, få människor	Grannar, service och trygghetspunkter
Största svagheten	Avstånd till vård och hjälp	Kallnar på ett till två dygn	Isolering och sårbar el	Hiss, vatten och avlopp i höjd

Gård med egen brunn i Norrland

Gården klarar sig ofta längst, men bara om någon har tänkt på pumpen. Brunnen är värdelös utan el, eftersom den dränkbara pumpen stannar med strömmen. Livsmedelsverket ger brunnsägare tre alternativ: en hink, en handpump eller ett reservelverk. En vanlig handpump ovan jord kan bara suga upp vatten några meter. I en djup borrad brunn behövs en handpump gjord för djupa brunnar eller ett elverk.

Ett elverk står utomhus. Ska det kopplas fast i husets elsystem är det ett jobb för en behörig elinstallatör, som ser till att strömmen inte kan gå ut på nätet och skada den som lagar ledningen. Med vedspis, ved för vintern, frysbox i en kall bod och vatten är gården nästan självförsörjande. Svagheten är avståndet: till vård, till apoteket och till hjälp om någon skadar sig.

Villa i tätort

Villan är mellantinget. Vattnet kommer från kommunen och fungerar så länge trycket håller. Värmen är det svaga ledet, eftersom de flesta värmesystem behöver el. En äldre villa utan kamin kan vara nere på fem grader på ett till två dygn i kyla. Med en kakelugn eller kamin och ved för en vecka förändras allt. Fördelen är att släkt, service och trygghetspunkter ofta ligger nära, och att det finns grannar att samarbeta med.

Skärgård och kustöar

På öarna är vattnet den stora frågan. Brunnar nära havet kan få in saltvatten om man tar ut mer än vad som fylls på, och risken är störst vid torka och när många använder samma grundvatten. Havs- och vattenmyndigheten anger att det normalt sker nära stranden men i sällsynta fall upp till 300 meter in. I en kris när alla pumpar för hand, eller när elverk driver pumparna, är det klokt att spara på brunnen.

Vägen är färjan. Den avgör när ni kan ta er till fastlandet, till vården och till affären, och i storm går den inte. Har ön ingen egen reservkraft och inget eget lager, är avståndet till fastlandet ett avstånd till all hjälp. Ett större matförråd och en tydlig plan för hur ni tar er i land med barnen gör mer nytta här än någon annanstans.

Lägenhet i centrala Stockholm eller Göteborg

I storstaden är det höjden som är problemet. Elektriska pumpar trycker upp vattnet till de övre våningarna. När strömmen går stannar de. I Kyiv vintern 2026 beskrev ingenjörer att elnätet orkade lyfta vattnet till våning 25, men en byggnads generator bara till ungefär femte våningen. Den som bodde högre upp bar vatten i hinkar för trappan. Hissarna stod still, och äldre och personer med funktionsnedsättning blev i praktiken instängda.

Avloppet är det andra problemet. Spolar alla i ett höghus samtidigt utan att avloppspumparna fungerar, kan det komma upp i de lägsta lägenheterna. Mer om det som gäller just flerbostadshus står i beredskap i lägenhet.

Sjövattnet ligger nära men är inget enkelt svar. Östra Mälarens fyra stora vattenverk försörjer ungefär 1,7 miljoner människor, och omkring 700 000 är beroende av Göta älv. Vattnet ur sjön eller älven ska kokas eller renas, och kokning tar inte bort kemikalier. Räkna dessutom på logistiken. En miljon människor som behöver fyra liter om dagen är fyra miljoner liter, eller ungefär 130 tankbilar med 30 kubikmeter vardera, varje dygn. Det är därför kommunerna prioriterar sjukhus och äldreboenden, och därför de egna dunkarna hemma är det viktigaste ni har i en lägenhet.

Storstadens styrka är att människor finns nära. Det finns fler trygghetspunkter, fler grannar och kortare avstånd till hjälp.

Brand är den verkliga faran

När strömmen går flyttar elden in. Levande ljus, kaminer som inte har använts på flera år, gasolkök, fotogenlampor och elverk. MCF påpekar att levande ljus är en vanlig orsak till bostadsbränder, och att det i en kris kan ta längre tid än vanligt att få hjälp från räddningstjänsten. Om mobilnätet dessutom ligger nere går det inte att ringa 112.

Någon svensk statistik över bränder just under långa strömavbrott har vi inte hittat. Erfarenheterna från andra länder är tydliga. Ukrainas räddningstjänst räknade över 9500 bränder kopplade till elnät och elinstallationer under 2024, varav 90 orsakades av generatorer. Under november och december 2022 rapporterade det ukrainska hälsoministeriet 868 kolmonoxidförgiftningar, och 215 av dem var barn. Under elkrisen i Texas i februari 2021 rapporterades minst 1400 kolmonoxidförgiftningar.

Det betyder fyra saker i praktiken:

1. Elverket står ute. Ukrainas räddningstjänst säger minst sex meter från fönster och dörrar. Efter orkanerna Katrina och Rita fann amerikanska utredare förgiftningar även där elverket stod utomhus, en halvmeter till två meter från huset.
2. Grill, terrassvärmare och utomhuskök åker aldrig in, inte ens på en inglasad balkong.
3. Varje våningsplan har en brandvarnare med batteri, och rummet med kaminen eller gasolköket har en kolmonoxidvarnare.
4. Brandsläckaren och brandfilten står framme, och alla vuxna vet hur de används. Det är ni som är räddningstjänsten de första minuterna.

Släck ljusen innan ni somnar, ställ dem i stadiga ljusstakar långt från gardiner och filtar, och stäng av spis och ugn så att de inte slår på när strömmen kommer tillbaka.

Vad Ukraina har lärt oss

Sedan hösten 2022 har ukrainska städer levt med avbrott som varar i timmar, dagar och ibland veckor. Det är ingen förebild att längta efter, men det är den bästa erfarenhet Europa har av hur en stad fungerar när strömmen går.

Värmepunkterna. Ukraina byggde upp ett nät av “Punkty nezlamnosti”, ungefär oknäckbarhetspunkter. De är till för avbrott som varar längre än ett dygn och finns bland annat i skolor, förvaltningar, tält och på järnvägsstationer. Där finns värme, vatten, ljus, laddning, internet och första hjälpen, gratis och dygnet runt. I november 2023 var nästan 11 000 i drift, och kartan i statens app fungerar offline om man laddar ner den i förväg. Den svenska motsvarigheten är kommunernas trygghetspunkter.

Höghusen. Hissen och vattenpumpen är höghusets svaga punkter. De bostadsrättsföreningar som hade råd köpte gemensamma generatorer, solpaneler och batterier, så att hissen och pumparna gick. De flesta kunde inte. Familjer fyllde dunkar och hinkar när strömmen kom tillbaka, lagade mat på campingkök och sov i sovsäck.

När det inte gick längre. Natten mot den 9 januari 2026 slogs värmen ut i nästan 6000 flerbostadshus i Kyiv, ungefär hälften av stadens, när det var tio minus. Borgmästaren bad alla som kunde att tillfälligt flytta till platser med el och värme. Regeringen beslutade att skolorna skulle gå över till distansundervisning eller förlänga jullovet, och företag rekommenderades att låta personalen arbeta hemifrån. Samhället stängde inte, det anpassade sig.

Det som fungerade bäst. Grannarna. Telegramgrupper där man höll koll på de äldre och delade besked om när strömmen kom och gick. Många rapporter beskriver precis det katastrofforskningen förutsäger.

Lärdomar från Sverige

Stormen Gudrun 2005. Den 8 januari 2005 blev omkring 730 000 elkunder i södra Sverige strömlösa. Det längsta avbrottet varade i 45 dygn. Forskare från Lunds universitet studerade Ljungby kommun, där el och telefoni var borta i flera veckor, och beskrev en lång rad hjälpbehov hos invånarna. Men landsbygden klarade sig, med vedspisar, brunnar, elverk och grannar som tittade till varandra. Efter Gudrun skärptes ellagen, och kunder får i dag ersättning efter tolv timmar.

Göteborg 2017. Efter en stor vattenläcka i östra Göteborg fick ungefär 10 000 personer rådet att koka kranvattnet. Det är litet jämfört med Kyiv, men det visar hur snabbt vardagen förändras när det mest självklara inte är självklart längre. Det är också skälet till att Göteborgs Stad i dag uppmanar alla hushåll att ha eget krisvatten hemma.

Gemensamt för båda är att kriserna var lokala. Det betyder att hjälp kan komma från andra delar av landet, och att det finns någonstans att åka. Det är den mest sannolika bilden av en svensk kris: inte att allt slutar fungera överallt, utan att något slutar fungera där ni bor.

När är det dags att lämna?

Här blir vattnet, värmen och vägen till ett beslut. Stanna så länge ni har vatten och kan hålla ett rum varmt. Hemmet är oftast den tryggaste platsen, särskilt med små barn. Planera att flytta när ett av dem faller och inte väntas komma tillbaka inom några dygn. Checklistan längst ner på sidan samlar tecknen.

Planera innan. Bestäm två ställen att åka till, i olika riktningar, och prata med dem i förväg. Ha en pappersversion av vägen dit, eftersom mobilkartan kan vara borta. Tänk på bränslet: kommer ni fram på det ni har i tanken, utan att kunna tanka på vägen? Ha en packad väska med vatten, mat för några dagar, mediciner och kontanter, se go-bag och evakueringsväska.

Lyd myndigheterna. Vid olyckor och kriser är det räddningstjänsten eller polisen som beslutar om utrymning. Under höjd beredskap är det länsstyrelsen, som också kan besluta vilka som ska stanna och förbjuda människor att lämna ett område. Information kommer via kommunen, P4, Krisinformation och viktigt meddelande till allmänheten. Ett besked om utrymning gäller, även om det känns överdrivet.

Se upp när alla åker samtidigt. Inför orkanen Rita i Texas 2005 försökte över tre miljoner människor lämna kusten på samma gång. Resor som brukade ta fyra timmar tog upp till ett dygn. Delstaten knöt 139 dödsfall till Rita, och 73 av dem inträffade innan stormen ens nådde land, bland annat i en bussbrand och av värmen. Många åkte trots att de bodde utanför riskområdet, skrämda av bilderna från Katrina några veckor tidigare.

Lärdomen är inte att stanna till varje pris, utan att välja tidpunkt. Åk tidigt om ni redan vet att ni behöver åka. Annars kan det vara klokare att vänta ut den första vågen än att stå i en kö med barn och en halv tank. Ha alltid vatten, filtar och något att äta i bilen.

Det som håller

Det finns en anledning till att den här sidan börjar med att det är osannolikt. Sverige har vattenverk med reservkraft, sjukhus med egna aggregat, ett radionät för blåljus, radio som sänder när allt annat ligger nere, kommuner med planer för nödvatten och trygghetspunkter, och en ellag som gör långa avbrott dyra för elbolagen. Och det finns grannar.

De flesta familjer behöver aldrig mer än ett veckoförråd, ett varmt rum och en plan för vart de kan åka. Ha vattnet, ha värmen, och vet vilken väg ni tar. Resten löser ni tillsammans med dem som bor runt omkring er.