Beredskap i lägenhet – huset är en båt där alla delar skrovet

Det är torsdag i november, kvart över sju på morgonen. Femåringen har redan overallen på och tvååringen sitter fastspänd i vagnen när lampan i hallen slocknar. Ni står på femte våningen. Hissknappen lyser inte, trapphuset är kolsvart, och porttelefonen nere vid entrén piper inte när någon ringer på. Grannen mittemot, som går med rullator, öppnar dörren och frågar om ni vet något.

I en villa är strömavbrottet familjens eget problem. I en lägenhet är det hela husets. Tänk på det som en båt: huset är en båt där alla delar skrovet. Er lägenhet är hytten, och där bestämmer ni. Men däcket, alltså trapphuset och hissen, maskinrummet med pumpar, stammar och värme, livbåten i källaren och besättningen av grannar och styrelse delar ni med alla ombord. Det ni gör i hytten kan märkas hos grannen, och det som går sönder i maskinrummet kan ni inte laga själva.

Den här sidan handlar om det som skiljer lägenheten från villan. Grunderna för ljus, radio och information finns i strömavbrott, så klarar du dig.

Hissen: räkna med trappan

Hissen stannar när strömmen går. I vissa hus fungerar larmknappen och lampan i hisskorgen en stund på batteri, men många äldre hissar saknar reservström helt. Sitter ni fast trycker ni på larmknappen. Fungerar den inte bankar ni på dörren, ropar och ringer efter hjälp med mobilen om den har täckning. Försök aldrig bända upp dörrarna själva, utan vänta lugnt på att någon kommer. Använd aldrig hissen om det brinner.

För en familj som bor högt upp betyder det att varje tur ut går i trappan. Vagnen blir tung, och det är där bärselen eller bärsjalen gör nytta. Lyft ur barnet, bär ner det och låt den andra vuxna ta vagnen.

Tänk också på de grannar som inte klarar trapporna alls. En granne med rullator på sjätte våningen kan bli instängd i flera dagar. MCF påminner om vikten av att känna sina grannar innan något händer, så att ni vet vem som behöver hjälp med vatten, mat eller att ta sig ut.

Tips: Räkna våningarna med barnen när ni går i trappan en vanlig dag. Det blir en lek, och samtidigt vet femåringen hur långt det är ner om hissen står still.

Trapphuset: mörkt, och porten kan vara stum

Trappbelysningen släcks, om huset inte har nödbelysning med batteri. Porttelefonen, portkoden och elektroniska lås som behöver ström kan sluta fungera. Hemtjänsten eller mormor kanske inte kommer in, och taggen till källaren kan sluta fungera.

Porten och dörrarna i husets utrymningsvägar ska i regel gå att öppna inifrån även utan ström, så ni kommer alltid ut. Det är vägen in som kan bli krånglig. Häng en ficklampa eller pannlampa på en fast plats vid ytterdörren, och ge barnen var sin liten lampa när ni går i trappan. Ta reda på redan nu om porten och källaren har ett lås för vanlig nyckel, och var den nyckeln i så fall finns. Det är en fråga till fastighetsägaren.

Avloppet och vattnet: vänta med att spola

I många hus rinner avloppet ut med självfall, men inte i alla. Har huset källarplan under gatans avlopp kan det finnas pumpar i källaren, och kommunens pumpstationer längre bort står också still när reservkraften tar slut. Då blir det som spolas kvar i stammarna, och det är de lägsta lägenheterna och källaren som drabbas först. Alla i huset delar samma stammar, så vänta med att spola, även med en hink, tills fastighetsägaren eller kommunen säger att avloppet fungerar. Det gäller också disk- och tvättvatten. Bor ni längst ner, håll koll på golvbrunnen.

Vattnet har sin egen fälla i höga hus. För att få upp vattnet till de översta våningarna behövs ofta tryckstegringspumpar, och när de stannar kan kranen sina högst upp först, medan den fortfarande fungerar längre ner. Hur nödtoaletten med påse och strö fungerar står i toalett och hygien utan vatten. Fyll dunkar med dricksvatten så fort strömmen går, enligt vattenberedskap när kranen slutar fungera.

Värmen: här har lägenheten ett försprång

Ett flerbostadshus kallnar betydligt långsammare än en villa. Den tunga stommen lagrar värme, lägenheten har lite yttervägg och grannarna runt omkring fungerar som isolering. En lägenhet i ett betonghus kan hålla sig över fem grader i flera dagar även när det är kallt ute. Men den kallnar till slut, och hur ni då gör ett rum varmt står i ett varmt rum.

Förvaringen: liten yta, tre platser

En vecka med mat och vatten ska rymmas i en trea där barnen redan tar halva golvet. Dela upp förrådet på tre platser.

1. I lägenheten. Det som tål fukt dåligt och det ni behöver först: mjöl, knäckebröd, gryn, mediciner, blöjor, ficklampor, batterier, papper och sovsäckar. Även spriten till stormköket och gasolpatronerna hör hemma här eller på balkongen. Under sängen och högst upp i garderoben räcker långt, och ett rullande matförråd gör att lådorna aldrig blir gamla.
2. I källarförrådet. Konserver och vattendunkar kan stå i källaren, men Riksbyggen avråder från att förvara något fuktkänsligt där. Tänk på att källaren kan vara mörk och låst med el när ni behöver den. Och här finns en regel som många missar. I ett flerbostadshus med mer än ett plan får det inte finnas någon behållare med gasol i källare, på vind eller i garage, inte ens en liten campingpatron. Där får inte heller förvaras någon brandfarlig vätska med flampunkt under 30 grader, och det gäller vanlig T-sprit och rödsprit.
3. På balkongen. En öppen balkong är rätt plats för en gasolflaska, i ett ventilerat plåtskåp om ni vill skydda den mot väder. När det är minusgrader ute fungerar balkongen dessutom som kylskåp och frys under ett avbrott. Hur länge maten håller står i hur länge håller maten i förrådet. Reglerna för gasol finns i laga mat utan el. En inglasad balkong räknas som inomhus.

Tips: Ligger ert källarförråd i husets skyddsrum, och det gör det ofta, ska rummet kunna ställas i ordning som skyddsrum inom två dygn. Lägg inte familjens viktigaste beredskapslåda där.

Matlagningen: balkongen är reservköket

Det finns inget i lagen som förbjuder att grilla eller laga mat på balkongen. Men många hyresvärdar och bostadsrättsföreningar har ordningsregler mot grillning, och MCF avråder från både kolgrill och gasolgrill på balkong. Kolgrillen hör hemma på en grillplats på gården eller i parken, och glöden får aldrig tas in.

Stormköket är något annat. Det är samma lilla kök som på kanotturen, och en öppen balkong ger den ventilation som ett kök inomhus saknar. Läs föreningens ordningsregler i förväg, eller fråga styrelsen vad som gäller för friluftskök på balkongen vid ett avbrott. Ställ köket på ett stadigt underlag som inte kan brinna, en bit från balkongmöbler, markis och torkställning, och håll barnen innanför balkongdörren medan vattnet kokar. Ett elverk hör däremot inte hemma på balkongen, eftersom avgaserna letar sig in genom fönster och ventiler. Allt om kök, bränsle och kolmonoxid finns i laga mat utan el.

Brandsäkerheten: trapphuset är allas väg ut

Under ett avbrott brinner fler levande ljus än vanligt. Trapphuset är husets utrymningsväg och räddningstjänstens väg in, och även ambulanspersonal med bår måste komma fram snabbt. Även en liten brand kan fylla ett trapphus med tjock, giftig rök på några minuter.

• Barnvagnen. En vagn med liggdel eller sittdel räknas som brännbart material och får inte stå i trapphuset. Ett chassi med bara ställning och hjul kan enligt MCF få stå, om det inte är i vägen. Fastighetsägaren kan ändå ha strängare regler.
• Ingenting annat heller. Inga soppåsar, inga påsar från nödtoaletten, inga tidningsbuntar och inga vattendunkar som väntar på att bäras upp. Det som ska ut ska bort, dit kommunen eller föreningen anvisar.
• Elcyklar och elsparkcyklar. Låt dem inte stå eller laddas i trapphuset. Ett litiumbatteri som börjar brinna ger snabbt mycket rök, och när strömmen kommer tillbaka börjar många ladda samtidigt.
• Fönstren. Fönster i trapphus är ofta brandgasventilation som räddningstjänsten behöver komma åt. Ställ inget framför dem.

Sophämtningen kan dröja under en längre störning, och soprummet fylls fort. Följ föreningens eller kommunens besked om var påsarna ska stå, men aldrig i trapphuset.

Två regler som alla i familjen ska kunna. Är det rök i trapphuset stannar ni i lägenheten och håller dörren stängd. En lägenhet ska stå emot en brand i ungefär en timme. Brinner det hos er går alla ut och stänger dörren efter sig, så att röken inte når grannarna.

Ansvaret: vem lagar maskinrummet

Hissen, stammarna, värmecentralen, porten, trapphuset och skyddsrummet är fastighetsägarens ansvar. I en hyresrätt är det hyresvärden, i en bostadsrätt är det föreningen. Många bostadsrättsföreningar har en krisplan där styrelsen fungerar som krisgrupp, med namn och telefonnummer på anslagstavlan i varje trapphus. När nätet ligger nere är anslagstavlan ofta det ställe där styrelsen eller hyresvärden sätter upp skriftlig information.

Gå förbi anslagstavlan en vanlig dag och fotografera den. Skriv upp fastighetsjourens nummer på papper, eftersom en telefon som laddat ur inte visar några bilder. Hur ni håller mobilen igång står i ladda mobilen utan el, och hur ni får nyheter utan nät i kommunikation vid kris.

Grannarna: besättningen

Innanför samma port finns ofta någon med vevradio, någon med kamin och någon som är sjuksköterska. Hyresgästföreningen påpekar att vi söker oss till varandra när något händer, och det går lättare om ni redan hälsar i trappan. Hur ni bygger det före krisen, och kommer överens med någon i huset, står i kriskompis och grannar.

Skyddsrummet: livbåten i källaren

Hus med skyddsrum har en skylt på fasaden, en orange fyrkant med en blå triangel och texten SKYDDSRUM. En likadan skylt sitter vid ingången till själva rummet. Alla skyddsrum finns också på MCF:s skyddsrumskarta. Ni tillhör inget särskilt skyddsrum, utan går till det som ligger närmast där ni är.

I vardagen är skyddsrummet ofta cykelrum eller förråd, och det får vara låst. Vid höjd beredskap ska fastighetsägaren låsa upp och ställa i ordning rummet inom två dygn, och i ett flerbostadshus är det naturligt att de boende hjälper till. Fråga styrelsen eller hyresvärden om skyddsrummet är kontrollerat och användbart. Vad barnen behöver där nere står i skyddsrum med barn, och djuren får inte följa med, se beredskap för hund och katt.

Tips: Gör skyltjakt på nästa promenad. Barnen letar efter den orange fyrkanten på fasaderna i kvarteret, och ni ser samtidigt var närmaste skyddsrum finns hemma, vid skolan och vid förskolan.

Gå husets rond en söndag

Ta med barnen och en ficklampa och gå igenom huset som om strömmen just hade gått. Gå trappan från översta våningen, leta upp anslagstavlan, öppna källarförrådet och se vad som står där, och titta efter skyddsrumsskylten. Läs ordningsreglerna för balkongen när ni kommer upp. Efter en halvtimme vet ni hur er del av båten ser ut, och vilka frågor ni ska ställa till dem som sköter maskinrummet.