Kontanter och betalning i kris – plånboken med tre fack

Det är lördag förmiddag på höstlovet. Kundvagnen är full av mellanmål inför utflykten, kön bakom er är lång, och kortterminalen visar ett meddelande om att den saknar kontakt med banken. Ni blippar igen. Samma sak. Åttaåringen föreslår att ni swishar, men butiken tar inte Swish, och mobilen visar ändå bara en snurrande ring.

Oftast är det över på en kvart. Men det är i de minuterna ni märker hur många sätt att betala ni egentligen har. Den här guiden handlar om att ha fler än ett, så att en trasig terminal, en storm som slår ut mobilnätet eller en längre störning i betalsystemen inte stoppar matinköpen.

Hur länge familjen ska klara sig själv står i hur länge ska man klara sig själv. Den här sidan handlar om plånboken.

Plånboken med tre fack

Tänk på familjens betalsätt som en plånbok med tre fack:

1. Kortet, det fysiska plastkortet med chip och pinkod.
2. Mobilen, alltså Swish, mobilplånboken och Mobilt BankID.
3. Kontanterna, sedlar och mynt i blandade valörer.

Regeln är enkel: minst ett fack ska fungera utan el och nät. Kortet och mobilen klarar sig ofta när ett av systemen krånglar, men de är beroende av ström, uppkoppling eller båda. Kontanter fungerar så länge det finns någon som kan ta emot dem. Det är därför Riksbanken och MCF rekommenderar alla hushåll att ha alla tre, och använda dem då och då.

Bakom varje fack ligger en papperslapp med viktiga uppgifter. Den kommer längre ner.

Fack ett: kortet med chip och pinkod

Sedan 1 juli 2026 finns en överenskommelse mellan Riksbanken, de flesta stora kortutgivarna, kortnätverken, inlösarna och dagligvaruhandeln, apoteken och drivmedelsbranschen. Den innebär att du kan betala med kort även när datakommunikationen ligger nere, i upp till sju dagar. Det gäller köp av livsnödvändiga varor i fysiska butiker, som mat, läkemedel och drivmedel vid bemannade stationer.

Villkoren är viktiga att känna till:

• Chip och pinkod. Kortet ska sättas in i terminalen, och du måste slå pinkoden. Blipp fungerar inte offline, och det gör inte heller kort som ligger i mobilen.
• Över 18 år. Överenskommelsen gäller de flesta kortinnehavare över 18 år. Har ni en tonåring med eget kort kan det kortet sluta fungera.
• Beloppsgräns. Chipet godkänner köpet själv upp till en viss gräns. Storhandla därför inte i en enda transaktion.
• Butiken behöver ström. Offline betyder utan uppkoppling, inte utan el. Saknar butiken ström fungerar varken kassa eller terminal.

Det vanligaste problemet är inte tekniken, utan att man har glömt pinkoden efter flera år av blipp.

Tips: Betala med chip och pinkod en gång i månaden, till exempel när ni handlar till fredagsmyset. Då sitter koden i fingrarna den dagen det behövs, och ni märker i tid om kortet har gått ut.

Riksbanken rekommenderar också kort från två olika kortnätverk, och MCF tipsar om konton i olika banker. Krånglar det hos en aktör kan det andra kortet fortfarande fungera.

Fack två: mobilen, Swish och BankID

Swish går via andra system än kortbetalningar. När korten krånglar kan Swish därför fungera. Men mobilfacket har två svaga punkter.

Den första är nätet. Swish och Mobilt BankID kräver uppkoppling. Vid ett strömavbrott fungerar mobilnätet bara så länge masterna har reservkraft, och den räcker ofta bara en begränsad tid. Riksbanken har under 2026 börjat utreda om Swish kan få en offlinefunktion, men någon sådan finns inte i dag.

Den andra är batteriet. En urladdad mobil är en tom plånbok, särskilt för den som har alla kort i mobilplånboken. Ha alltid det fysiska kortet med er, och en laddad powerbank hemma. Mer om att hålla mobilen vid liv står i kommunikation när nätet ligger ner.

BankID är nyckeln till banken, men också till mycket annat. MCF råder därför alla att ha mer än ett sätt att legitimera sig elektroniskt, till exempel bankens säkerhetsdosa som reserv. Ta reda på om er bank erbjuder någon sådan och var den ligger.

Fack tre: kontanterna

Riksbanken rekommenderar kontanter hemma i blandade valörer, så att de räcker till mat och nödvändigheter i en vecka. Myndigheten anger ett riktmärke per vuxen, som du hittar på Riksbankens och MCF:s sidor om betalningsberedskap, och säger samtidigt att även ett lägre belopp gör skillnad. Hur mycket just er familj behöver beror på hur många ni är och vad ni redan har hemma. Ett välfyllt rullande matförråd betyder att kontanterna bara behöver täcka det som tar slut, som mjölk, bröd och blöjor.

Välj små valörer. I en störning har butiken kanske ont om växel, och en stor sedel för en liter mjölk blir svår att bli av med. Lägg också en liten påse mynt.

Var tas kontanter emot?

Sedan 1 juli 2026 gäller en ny lag. Livsmedelsbutiker och apotek är skyldiga att ta emot sedlar och mynt på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa, upp till en viss summa per köp och högst 25 mynt. Det finns undantag. Butiken behöver till exempel inte ta kontanter om säkerheten inte kan upprätthållas. Lagen saknar sanktioner, så enstaka butiker säger ändå nej. Ha därför gärna kort med pinkod som reserv även när ni betalar kontant.

Lagen gäller alltså inte självscanningskassor, kaféer, klädbutiker eller kollektivtrafiken. Där får man fortfarande välja bort kontanter. Hur långt det är till närmaste uttagsautomat varierar mycket, särskilt på landsbygden, så ta ut kontanterna i lugn och ro och inte den dagen alla andra också vill göra det.

Kolla lådan med gamla pengar

Många har en burk med gamla mynt eller ett kuvert från en resa för länge sedan. Kontrollera dem. Bara de nuvarande sedlarna och mynten på en, två, fem och tio kronor gäller. Mynt med den gamla utformningen kan inte lösas in alls, och ogiltiga sedlar kan bara lösas in hos Riksbanken, som tar emot ansökningar till och med den 30 juni 2027.

Så förvarar ni kontanterna hemma

Kontanterna ska vara lätta för er att hitta och svåra för alla andra.

1. Inne i bostaden. Inte i källarförrådet, på vinden eller i bilen. Hemförsäkringen ersätter ofta mindre för saker som förvaras där.
2. I en tät påse. En vattenläcka eller en sprucken flaska i skåpet förstör papper snabbt.
3. På två ställen. Dela kontanterna i två kuvert. Försvinner det ena finns det andra kvar.
4. Två vuxna vet. Båda vuxna i hushållet ska veta var kuverten ligger. Ingen annan behöver veta det.
5. Kolla försäkringen. Hemförsäkringen ersätter bara en begränsad summa kontanter vid inbrott eller brand, och otursskyddet gäller oftast inte pengar. Läs villkoren i ert eget avtal.

Tips: Behandla kontantkuvertet som matförrådet. Ta en sedel till loppisen eller glasskiosken, och fyll på nästa gång ni handlar. Då vänjer sig hela familjen vid kontanter, vilket Riksbanken också uppmuntrar till.

Papperslappen bakom facken

Om mobilen är död finns ingen kontaktlista. Skriv därför en papperslapp och lägg den i kontantkuvertet och i go-bagen:

• kontonummer till familjens viktigaste konton
• bankens telefonnummer och numret för att spärra kort
• försäkringsbolagets nummer och försäkringsnummer
• telefonnummer till varandra, till förskola, skola och en släkting som bor en bit bort.

Skriv aldrig ner pinkoder, lösenord eller koder till BankID eller säkerhetsdosan. En lapp med kontonummer är ofarlig om den kommer bort. En lapp med koder är det inte. Kom också ihåg att bedragare gärna utnyttjar oroliga lägen. Ingen bank eller myndighet ringer och ber dig uppge koder eller legitimera dig med BankID.

Prata med barnen om pengar

För ett barn i förskoleåldern är pengar något som bor i mobilen. Det gör att en störning kan kännas konstig, men det är också ett bra tillfälle att lära ut något nytt.

• Låt barnen betala med kontanter. På loppisen, i kiosken vid badet eller i fikat efter skidbacken. Låt sexåringen räkna mynten och ta emot växeln.
• Förklara utan drama. “Ibland slutar kortmaskinerna att fungera, ungefär som när wifi:n hemma krånglar. Då har vi riktiga pengar i reserv.” Mer behövs inte.
• Ge ett uppdrag. Låt ett större barn ha hand om myntpåsen eller hålla koll på kvittona när ni handlar under en störning.
• Spara kuvertet för vuxna. Barnen behöver veta att det finns pengar i reserv, inte var de ligger.

Fler tips om att prata med barn om kriser finns i beredskap med barn och familj. Mer om strömavbrottet i stort står i strömavbrott, så klarar du dig.

Prova på en vanlig lördag

Välj en helgdag och handla helgens mat utan att blippa och utan mobilen. Betala med chip och pinkod i en butik och med kontanter i nästa. Efteråt vet ni om pinkoderna sitter, om kontanterna räckte, om ni hade tillräckligt med små sedlar och om lappen med telefonnumren ligger där den ska. Då är plånbokens tre fack fyllda den dagen terminalen tystnar på riktigt.