Skyddsrum med barn – skylten, signalen, säcken och samtalet

Det är första måndagen i september, och klockan är tre på eftermiddagen. Ni har precis hämtat på skolan när tutan på taket mitt emot börjar ljuda. Sju sekunder ton, fjorton sekunder tyst, igen och igen. Sjuåringen stannar mitt på trottoaren och frågar om det är krig nu. Det är det inte. Det är provlarmet, och fem minuter senare kommer en lång, jämn ton som betyder att allt är som vanligt.

Frågan är ändå värd ett riktigt svar. Ett barn som vet vad tutan betyder, var skyddsrummet finns och vad som ligger i väskan blir mindre rädd, inte mer. Den här guiden bygger på fyra S: skylten (var ni går), signalen (när ni går), säcken (vad ni har med er) och samtalet (hur ni pratar om det). Alla fyra går att ordna en vanlig höstdag.

Den allmänna genomgången av VMA och larm finns i varningssignaler och larm, och vad höjd beredskap innebär för civila står i krig och allvarlig kris. Den här sidan handlar om vad familjen gör.

Vad ett skyddsrum är, och när det inte behövs

Ett skyddsrum är ett förstärkt utrymme i en vanlig byggnad, oftast i källaren på ett flerbostadshus. Väggar, tak och dörrar ska stå emot tryckvåg och splitter, brand, strålning och rasmassor, och ett eget ventilationssystem håller ute giftiga gaser och radioaktivt damm. I Sverige finns drygt 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. De är inte byggda för alla, utan främst där det är svårt att flytta många människor, i städer och större tätorter.

I fredstid är skyddsrummet ofta cykelförråd eller lägenhetsförråd. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska fastighetsägaren ställa i ordning det inom två dygn. Då töms rummet, ventilationen monteras och vattenkärl och toaletter kommer på plats. I ett flerbostadshus väntas de boende hjälpa till, så det är bra att veta var era egna saker då ska ta vägen.

Det viktigaste att förstå är när skyddsrummet inte behövs. Vid en gasläcka, en brand med giftig rök eller ett långt strömavbrott går ett VMA ut, och då är rådet att gå in, stänga fönster och ventilation och lyssna på P4. Ni stannar hemma. Skyddsrummet hör bara till höjd beredskap och krig, och det är flyglarmet som skickar er dit.

Skylten: hitta ert skyddsrum

Ingen tillhör ett visst skyddsrum. Ni går till det som ligger närmast där ni är just då, och alla får gå in, oavsett medborgarskap. Är det fullt går ni till nästa. Därför räcker det inte att känna till ett.

1. Sök på kartan. MCF har en skyddsrumskarta på sin webbplats. Zooma in på ert kvarter och klicka på markeringarna. Kartan uppdateras dagligen men kan ha fel, så kontrollera på plats.
2. Välj två nära hemmet. Skriv upp adresserna på en lapp i skyddsrumsväskan.
3. Hitta ett nära skolan eller förskolan och ett nära jobbet. Fråga gärna skolan hur de har tänkt.
4. Leta efter skylten. Alla hus med skyddsrum ska ha en skylt på fasaden med en blå triangel i en orange fyrkant och texten SKYDDSRUM. Det är den internationella symbolen för civilt försvar och betyder att platsen är skyddad enligt krigets lagar.

Ni som bor i flerbostadshus kan ha skyddsrummet i den egna källaren. Fråga fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen om ni får titta in en gång. Mer om förrådet och grannarna i huset finns i beredskap i lägenhet.

Tips: Gör en skyltjakt. Ge barnen i uppdrag att hitta tre blå trianglar i orange fyrkanter på vägen till skolan. Den som hittar den första får välja lördagsmiddag. Efter en vecka känner de igen skylten överallt.

Signalen: vad Hesa Fredrik säger

Utomhusvarningen har fyra signaler, och tabellen visar hur de låter. För barn räcker en enkel bild:

• Tut och tystnad, tut och tystnad betyder gå in och lyssna. Ni stannar hemma.
• Många korta tut betyder skynda till skyddet. Korta tut, kort väg.
• En lång ton betyder att faran är över. Lång ton, lång utandning.

Sirenen hörs ungefär 400 meter, och bara omkring hälften av befolkningen bor så nära en ljudsändare att de hör den utomhus. Inomhus hörs den ofta inte alls. Därför går VMA också ut i radio och tv, och sedan den 1 juli 2026 via SE-Alert direkt till mobiler i området, även i tyst läge, om telefonen har tillräckligt ny programvara. En batteriradio och en laddad telefon är alltså lika viktiga som örat, se ladda mobilen utan el. Ring inte 112 för att få information. Numret för frågor är 113 13.

Vid flyglarm går ni genast. Ta väskan om den står vid dörren, men leta inte efter saker. Är ni utomhus och hinner inte till något skydd lägger ni er ner på marken, helst ihopkrupna i en grop eller ett dike.

Säcken: vad barnen ska ha med sig

I ett skyddsrum som är klart finns vatten i kärl, värme, ventilation och toaletter. Mat och hygienartiklar finns inte. I krig kan dessutom el, vatten och värme falla bort även där nere. Tänk därför som inför en kall vinternatt i tält, inte som inför en tur till köpcentret.

Varje person har bara 0,75 kvadratmeter, ungefär 85 gånger 85 centimeter. Det styr allt ni packar. En liten säck per person är bättre än en stor väska för hela familjen, och en sexåring kan själv bära sin egen.

• Vatten och mat som inte behöver lagas. Spritkök och gasolkök får inte tas med, eftersom de är en brandrisk och förbrukar syre. Knäckebröd, nötkräm, frukt i påse, müslibars och torkad frukt fungerar. Stormköket stannar hemma, se laga mat utan el.
• Värme. Ullunderställ, mössa och ett sittunderlag från campinglådan. Betonggolv drar kyla.
• Ljud och ljus. Hörselkåpor eller öronproppar finns med på MCF:s egen lista. Barnens kåpor från idrottshallen eller nyårsafton passar. En pannlampa per barn ger trygghet och fria händer.
• De minsta. Blöjor, våtservetter, napp och ersättning eller välling för några dygn. Mer finns i beredskap med bebis och småbarn.
• Trösten. Gosedjuret, en kortlek, ett ritblock och en ljudbok nedladdad i telefonen. Det tar ingen plats men gör timmarna kortare.

Husdjur får inte följa med in i skyddsrummet, bara ledarhund och assistanshund. Har ni hund eller katt behöver ni en plan för en källare eller ett garage i stället, se beredskap för hund och katt. Väskan för en längre evakuering är en annan sak, och den beskrivs i go-bag och evakueringsväska.

Tips: Tejpa en ruta på 85 gånger 85 centimeter på vardagsrumsgolvet och låt barnet sitta i den med sin säck. Då ser alla direkt varför gosedjuret får följa med men inte hela legolådan.

Samtalet: prata utan att skrämma

Krisinformation och Bris ger samma grund: ta reda på vad barnet redan vet, ställ konkreta frågor, ge enkel och sann information utan otäcka detaljer, låt inte din egen oro smitta och ge hopp. Säg gärna att du inte vet när du inte vet.

Börja i det vardagliga. Skyddsrummet är som cykelhjälmen eller flytvästen, något man har för att det är klokt och sedan nästan aldrig behöver.

• Två till fyra år. Håll det konkret och kort. ”Det finns ett extra starkt rum i källaren. Om det skulle behövas går vi dit tillsammans, och nalle följer med.”
• Fem till sju år. Barnet hör ordet krig i skolan. ”Det är inte krig i Sverige nu. Vuxna i hela landet har planerat så att alla ska vara trygga, och skyddsrummet är en del av planen. Vi vet var vårt finns.”
• Åtta till tio år. Ge barnet en uppgift. Låt det leta upp skyddsrummen på kartan, hålla i lappen med adresserna eller ansvara för pannlamporna. Kunskap och ansvar ger känslan av kontroll.

Vill barnet veta mer finns Lilla Krisinfo, Krisinformations sidor för barn. Om oron sitter i hos barnet eller hos dig finns mer i psykologisk beredskap.

Öva en vanlig dag

Den bästa övningen är tråkig, och det är meningen.

1. Gå promenaden. Gå till skyddsrummet en söndag och ta tid. Gör det lugnt, utan att springa. Barnet ska komma ihåg vägen, inte pulsen.
2. Lyssna på signalerna hemma. MCF har ljudfiler med alla fyra. Spela dem lågt vid köksbordet och låt barnen gissa vilken som är vilken.
3. Planera för provlarmet. Nästa test är måndagen den 7 december klockan 15, och därefter måndagen den 1 mars. Bestäm i förväg att ni lyssnar tillsammans eller pratar om det vid middagen, så blir tutan ett bekant ljud.
4. Ställ säckarna vid dörren en kväll och låt alla packa sin egen. Sedan packar ni upp igen.

Kom överens med en granne om vem som hämtar vem om ni inte är hemma samtidigt. Det beskrivs i kriskompis och grannar.

Skyddsrum eller annat skydd

Alla har inte ett skyddsrum i närheten, och det har aldrig varit tanken. Broschyren Om krisen eller kriget kommer rangordnar skyddet från bäst till enklast:

1. Skyddsrum. Bäst mot tryckvåg, splitter, strålning och gaser.
2. Källare, garage eller tunnelbanestation under mark. Det naturliga valet i en villa eller på landet.
3. Ett rum utan fönster inomhus. Badrummet eller en klädkammare mitt i huset. Inomhus är alltid bättre än utomhus.
4. I en tunnel eller vid en mur.
5. Utomhus i en grop eller ett dike, om inget annat hinns med.

Bor ni i villa utan källare, bestäm redan nu vilket rum det är och vad som ska ligga där. Det kan vara samma rum som ni har valt i ett varmt rum. När faran över ljuder, eller när ni själva bedömer att det är säkert, kan ni gå ut igen och hjälpa den som behöver.