Ischoklad – julgodis med choklad och kokosfett

Därför känns ischoklad kall

Kokosfett smälter vid 23–26 grader. Kakaosmöret i vanlig choklad smälter först vid 33–35 grader, nära munnens egen temperatur. När ett fett smälter behöver det värme, och den värmen tar kokosfettet från tungan. Eftersom det smälter så lätt sker det snabbt och på en gång, och det upplevs som kyla.

Det är därför andelen kokosfett avgör hur ischokladen blir:

• Mer kokosfett, upp till lika mycket som choklad, ger en kallare bit som smälter fortare men också blir mjukare och känsligare för värme.
• Mindre kokosfett, en del mot tre delar choklad, ger en fastare bit som tål att ligga framme en stund men inte känns lika kall.
• Grundreceptet, 75 gram kokosfett till 200 gram choklad, har lite mindre kokosfett än det klassiska förhållandet två delar choklad till en del kokosfett. Det ger en bit som är tydligt sval och ändå lätt att ta upp ur formen när den är kall. Även den blir mjuk om den står framme i ett varmt rum.

Välj vanligt kokosfett och inte härdat. Härdat kokosfett smälter först vid 36–40 grader och ger ingen kyla. Det står på förpackningen. Kokosolja av kallpressad sort fungerar också, men den smakar kokos.

Servera ischokladen direkt från kylen. Ju kallare biten är när den läggs på tungan, desto tydligare blir känslan.

Formar

• Små aluminiumformar: de klassiska, veckade formarna i glansiga färger. De är täta, håller formen och går att skala av när biten är kall.
• Pappersformar: använd dem dubbla. Det flytande fettet kan annars vandra ut genom pappret och göra fläckar.
• Silikonformar: isbitsformar eller små pralinformar i silikon fungerar bra, och bitarna trycks enkelt ut när de är kalla. Lägg dem sedan i pappersformar i burken.
• Plåt med bakplåtspapper: häll massan i ett tunt lager, låt den stelna och bryt den i bitar. Det blir ischokladkross som passar på glass eller i en julklappspåse.

Samma små formar används till knäck, så köp en stor förpackning och dela den mellan julgodiset.

Allergener – mjölk, kokos och nötter

Mjölk: mjölkchoklad och vit choklad innehåller mjölk. Mörk choklad gör det ofta inte enligt innehållsförteckningen, men Livsmedelsverket har hittat höga halter mjölk i choklad, och den som har svår mjölkallergi kan behöva undvika även mörk choklad utan spårmärkning. Fråga alltid först.

Kokos: kokos finns inte med bland nötterna i den svenska och europeiska allergimärkningen och behöver därför inte stå i fetstil på förpackningen. Allergi mot kokos är ovanlig men finns. Fråga den som är allergisk, eller barnets föräldrar.

Nötter och jordnötter: grundreceptet innehåller inga nötter. Men nougat är gjord på hasselnötter, och choklad, strössel och pepparkakor tillverkas ofta där det också hanteras nötter och jordnötter. Livsmedelsverket har hittat höga halter hasselnöt och jordnöt i choklad.

• Läs förpackningen på choklad, kokosfett, nougat, strössel och pepparkakor. Märkningen kan innehålla spår av är frivillig och säger inget om hur mycket – det kan variera från ingenting till mycket mellan olika partier.
• Gör den nötfria satsen först, med ren skål, slickepott och kanna, och lägg den i en egen burk.
• Skriv på burken vad ischokladen innehåller: mjölk, kokos, nötter eller mandel.

Får någon svårt att andas, svullnar i ansiktet eller blir svimfärdig efter att ha ätit, ring 112. Har personen en adrenalinpenna ska den tas först.

Tidsplan för julveckan

Ischoklad tål att göras tidigt, eftersom den nästan inte innehåller något vatten och förvaras kallt. Det gör den till ett julgodis som kan vara klart långt innan julstressen börjar.

• Två till tre veckor före jul: gör grundsatsen, gärna en helg i advent samma dag som ni bakar pepparkakor. Rita etiketter och lägg ischokladen i burkar i kylen. Pysslet kan bli en egen lucka i adventskalendern ni gör själva.
• Veckan före jul: gör smaksatta satser, mint och apelsin, och fyll burkar att ge bort till fröken, grannen eller mormor.
• Dagarna före julafton: gör en sista sats om burkarna har börjat tömmas. Samma dag kan en vuxen koka knäck och göra rödkålen, som också blir bättre av att stå några dagar.
• Dagen före julafton: lägg upp ischokladen i pappersformar på ett fat, täck det och ställ in fatet i kylen. Då är den klar att bära fram medan julskinkan griljeras och ugnen är full.
• Julafton: ta fram fatet först när kaffet serveras. Ställ tillbaka det som blir över i kylen när ni har ätit, så håller bitarna formen.

Fler idéer för december finns i julguiden.

Förvaring och hållbarhet

Ischoklad ska förvaras i kylen. Det beror inte främst på att den blir dålig, utan på att kokosfettet börjar smälta redan vid vanlig rumstemperatur.

• I kylen: i en tät burk med lock, i ett kylskåp som håller 4 grader, som Livsmedelsverket rekommenderar. Lägg bakplåtspapper mellan lagren. Grundsatsen innehåller nästan inget vatten och håller sig länge i kylen, men ät den gärna inom tre till fyra veckor medan smaken är som bäst. Satser med färskt apelsinskal håller kortare tid.
• Tät burk: choklad och fett tar lätt upp lukt från annan mat i kylen. Ett ordentligt lock gör att ischokladen inte smakar lök eller ost.
• I frysen: ischoklad går att frysa i en tät burk, och den är godast om den äts inom ett par månader. Låt burken tina i kylen med locket på, så att det inte bildas fukt på bitarna.
• Framme: i ett varmt rum blir bitarna mjuka och kladdiga ganska snart. Ta fram bara det som ska ätas och ställ tillbaka resten.
• Grå hinna: bitar som har smält och stelnat igen kan få en ljus, matt yta. Det är fett som har lagt sig på ytan. Det är ofarligt, men utseendet blir inte lika fint.

Ischoklad ute i vintern

Ischoklad är julgodiset som trivs i kylan. Till ett julbord ute eller en eftermiddag på en julmarknad kan burken ligga i en kylväska, och en kall dag håller den formen även i ryggsäcken. Är det minusgrader ute kan brickan med nyfyllda formar till och med stelna på balkongen eller trappan, med ett lock över. Medan ni väntar kan barnen frysa isprydnader till granen.