Beredskap i stugan – stugan är en ö med tre broar

Det är måndag på sportlovet, tredje dagen i den hyrda stugan ovanför liften. Snön har fallit sedan lunch. Strax efter fyra blinkar taklampan två gånger och slocknar. Elementen under fönstren börjar svalna, och när sjuåringen vill tvätta av sig pjäxsnön kommer det bara en kort skvätt ur kranen. Värden svarar på sms att ledningen är nere längre upp i dalen och att montörerna kommer när vägen är plogad.

Ingenting farligt har hänt. Men stugan har plötsligt blivit en ö.

Den här guiden bygger på just den bilden. Stugan är en ö med tre broar till fastlandet: strömmen, vägen och larmet. Hemma i stan är broarna breda och lagas snabbt. Vid fjällstugan, sommarstället i skärgården eller den hyrda hyttan i Norge är de smalare och längre. Den som planerar för att en bro kan gå klarar en kväll som den här med en kortlek och ett stearinljus, i stället för med en klump i magen. Hur hemmet klarar ett längre avbrott står i när samhället slutar fungera. Här handlar det bara om stugan.

Varför det tar längre tid vid stugan

Stugbyar och fritidshus ligger ofta i slutet av en lång ledning som går genom skog. När snön blir tung på träden eller stormen fäller dem är det där felen uppstår, och det är dit montörerna kommer sist. Enligt lagen får ett elavbrott inte vara längre än 24 timmar, men lagen har undantag, och efter ett svårt oväder kan det ta längre tid.

Vägen är den andra flaskhalsen. De sista kilometrarna fram till stugan är ofta en enskild väg som plogas av en vägförening eller en entreprenör, och den kommer efter de stora vägarna. Mobiltäckningen kan vara svag redan en vanlig dag, och när mastens reservström tar slut försvinner den helt. Ambulansen har dessutom längre att köra.

Inget av det här är skäl att stanna hemma, bara att packa och tänka lite annorlunda.

Bro 1: strömmen

Vattnet tystnar med pumpen

Hemma kommer vattnet ofta i flera timmar efter att strömmen har gått. I en stuga med egen brunn och elektrisk pump tar det slut när tanken är tom, ibland efter några minuter. MCF säger att den som har egen brunn ska ha en plan för att få upp vatten utan el, till exempel med en hink i brunnen, en handpump eller ett reservelverk. Ett elverk ska alltid stå utomhus, eftersom avgaserna innehåller kolmonoxid.

I en hyrd stuga är det enklaste att fylla två eller tre dunkar med dricksvatten när ni kommer fram. MCF räknar med tre till fem liter per vuxen och dygn till dryck, mat och enkel hygien. Snö kan smältas till disk- och spolvatten, men det kostar mycket bränsle. Toaletten löser ni som i toalett och hygien utan vatten, och mer om dunkar och mängder står i vattenberedskap när kranen slutar fungera.

Mat för en dag extra

Handla för en dag mer än ni tror att ni behöver, och välj sådant som går att äta kallt eller laga på kort tid. Står det en vedspis i stugan har ni en riktig spis även utan el. Annars tar ni fram stormköket från friluftsturen och använder det helst utomhus, eller med ordentlig vädring. Hur ni lagar mat säkert och hur långt bränslet räcker står i laga mat utan el, och fler idéer på enkel fjällmat finns i mat på skidresan.

Glöm inte medicinerna. Barnens astmamedicin eller allergitabletter ska räcka några dagar längre än resan, och apoteket i dalen kan vara stängt när strömmen är borta. Se mediciner och hemapotek i kris.

Kaminen är stugans hjärta

I många stugor är kaminen eller vedspisen det enda som värmer utan el. Den värmer bara rummet den står i, så samla familjen där. Hur ni gör rummet tätt och bygger en koja står i ett varmt rum.

En kamin i ett fritidshus står still stora delar av året. Kommunen bestämmer hur ofta den ska sotas, och den som äger stugan ansvarar för att eldstaden är brandskyddskontrollerad innan den används. Fråga värden när den sotades senast, eller ring kommunens sotare om ni äger stugan och är osäkra. Elda sedan så här:

1. Öppna spjället helt innan ni tänder, och elda bara med torr ved. Bär in ved för två dygn så att den hinner bli rumstempererad.
2. Elda lagom. MCF:s tumregel är högst tre kilo ved i timmen, och att låta eldstaden vila lika länge som ni har eldat.
3. Stäng inte spjället för tidigt. Glöden ska ha slocknat helt. Annars kan kolmonoxid tränga ut i rummet.
4. Elda inte medan alla sover. MCF avråder från kamin och levande ljus när man sover. Bädda varmt i stället.
5. Askan i en plåthink med tättslutande lock, på ett underlag som inte brinner. Den kan gömma glöd i flera dygn.

Kolmonoxid är luktfri. Ta med en kolmonoxidvarnare med batteri om stugan saknar en, och testa brandvarnaren när ni kommer. Huvudvärk, illamående, yrsel och ovanlig trötthet hos flera i familjen samtidigt betyder att alla ska ut i friska luften direkt.

Rören: frosten är stugans egen risk

I en villa i stan märks frosten sällan. I ett fritidshus med rör i en krypgrund kan några timmar utan ström i sträng kyla räcka för att vattnet ska frysa och spräcka en ledning. Därför är rådet till den som lämnar ett fritidshus över vintern att stänga huvudkranen, även om värmen står på, och att inte låta temperaturen gå under 15 grader. Ett strömavbrott i en köldknäpp kan annars frysa sönder ledningarna i ett tomt hus.

Är ni i stugan när strömmen går en kall dag gör ni så här:

1. Stäng huvudkranen direkt. Det kostar inget, och ni har redan vatten i dunkarna.
2. Följ temperaturen. Ställ en termometer i det kallaste rummet med vattenrör, ofta badrummet.
3. Töm systemet om det närmar sig noll. Öppna alla kranar, också duschen och utekranen, så att ledningarna rinner ut. I en hyrd stuga ringer ni värden först.
4. Slå av säkringen till varmvattenberedaren innan ni tömmer den. Annars kan elpatronen slå på i en tom tank när strömmen kommer tillbaka. Vattnet i beredaren kan vara hett länge, så låt barnen hålla sig undan.
5. Töm toalettens cistern och häll frostskyddsvätska i vattenlåsen i handfat, dusch och golvbrunn.
6. Har ett rör redan frusit, försök aldrig tina det med öppen låga. Låt kranen vara stängd och ring värden, en VVS-firma och försäkringsbolaget.

I en hyrd stuga är det värden som vet var allt sitter. Fråga när ni kommer, inte när det är mörkt och tio minus.

Tips: Ta ett foto av huvudkranen, elcentralen och beredaren med mobilen den första kvällen. Då hittar ni dem i pannlampans ljus, och värden vet vad ni pratar om om ni behöver ringa.

Bro 2: vägen

Den här bron går att kontrollera innan ni ens har packat bilen. Titta på SMHI:s varningar dagarna före resan. En gul varning betyder att konsekvenser väntas, orange att de blir allvarliga. I Norge finns samma sorts varningar på yr.no och varsom.no, där NVE och Meteorologisk institutt varnar för farligt väder, flom och skred.

Ska ni till Hafjell eller andra skidorter i Norge, och vägen går över ett fjällpass, visar Statens vegvesen i appen Vegvesen trafikk hur stor risken är för kolonnkörning och stängning några dagar framåt. Vid kolonnkörning leder plogbilar trafiken över fjället, och när vägen är stängd står en bom tvärs över. Kör aldrig förbi bommen. Det kan vara betydligt värre uppe på fjället än nere vid bommen.

Vegvesenets råd gäller lika bra på vägen upp till Sälenfjällen en lördag i februari: full tank eller laddat batteri, varma kläder, mat och något varmt att dricka i bilen. Står ni stilla i snön med motorn igång, håll avgasröret fritt från snö, annars kan avgaserna tränga in i bilen. Mer om att välja färdsätt finns i resa till skidorten.

Lavinfaran berör de flesta familjer bara om ni lämnar pisterna. Gör ni det ska ni läsa lavinprognosen för området först, på lavinprognoser.se i Sverige eller varsom.no i Norge.

På sommarstället i skärgården är det båten som är vägen. Kolla vindprognosen innan ni åker ut, och se till att båten har bränsle för att ta er in till fastlandet igen och flytvästar till hela familjen, även om ni tänkt stanna en vecka.

Bro 3: larmet

Den viktigaste bron är den ni hoppas aldrig använda. Hemma vet alla adressen. I stugan vet ofta ingen den, och husnumret syns inte alltid från vägen.

Skriv en lapp vid dörren med adressen, hur man hittar från närmaste större väg och stugans koordinater. Koordinaterna syns högst upp på skärmen när ni öppnar 112-appen. SOS Alarm kan oftast se ungefär var ni ringer ifrån, men operatören frågar ändå, och då ska vem som helst i familjen kunna läsa upp lappen.

• I Sverige ringer ni 112, gärna via 112-appen som skickar er position. Saknas mobiltäckning helt i fjällen går SOS Alarm att nå från satellittelefon på +46 63 107 112.
• I Norge är 110 brandkåren, 112 polisen och 113 ambulans och akut sjukvård. Appen Hjelp 113 samlar numren, skickar positionen och visar koordinaterna. Ett svenskt nummer går bara att registrera i appen när ni är i Norge, så gör det första kvällen.
• Möt ambulansen. Ställ en vuxen med pannlampa eller reflexväst vid vägskälet om det går.

När mobilnätet är svagt hjälper det att spara batteri, se ladda mobilen utan el. Första hjälpen när hjälpen dröjer finns i första hjälpen i kris.

Hyrd stuga: fråga värden

En hyrd stuga är någon annans hem, och värden vet saker som inte står i bokningen. Skicka de här frågorna några dagar innan ni åker:

• Kommer vattnet från kommunen eller från en brunn med elpump?
• Var sitter huvudkranen, elcentralen och varmvattenberedaren?
• Finns det en kamin eller vedspis, när sotades den och finns det ved?
• Finns det brandsläckare, brandfilt, brandvarnare och kolmonoxidvarnare?
• Vem plogar vägen, och vem ringer man om den inte är plogad?
• Vilket elnätsbolag har stugan, och vad ska vi göra om strömmen går?
• Vad är stugans exakta adress, och hur hittar en ambulans hit?

De flesta värdar blir glada för frågorna.

Barnen i stugan

För barnen kan ett strömavbrott i stugan bli lovets bästa minne, om de vuxna har en plan.

Mörkret. Det blir mörkt redan vid fyra på sportlovet. Ge varje barn en egen pannlampa som alltid ligger på samma plats. Batteriljus är tryggare än stearinljus i en stuga full av ullsockor och täcken, se ljus när strömmen går.

Kylan. Klä barnen som för en dag i backen, med ull närmast kroppen och mössa inne. Sov tillsammans i rummet med kaminen. Känn barnen i nacken innan lampan släcks, så vet ni om någon fryser.

Sysselsättningen. Ge barnen riktiga uppdrag. En kan vara vedbärare, en annan vattenvakt som håller koll på dunkarna. Bygg en snölykta utanför fönstret, spela kort i pannlampans sken eller läs högt. Låt barnen ställa frågor om varför lampan är släckt. Tips om hur ni pratar om det utan att skrämma finns i prata med barn om kris och oro.

Tips: Packa en mörkerpåse till stugan med kortlek, ett pussel, en bok att läsa högt och en påse godis som bara öppnas när strömmen går. Då har barnen något att se fram emot.

Landstigningen: första kvarten i stugan

Allt på den här sidan ryms i en kort rutin när ni kommer fram, innan väskorna packas upp. Kalla den landstigningen, och låt barnen vara med och leta. Ni hittar huvudkranen och elcentralen, fyller dunkarna, testar varnarna, bär in ved och skriver lappen vid dörren. Checklistan nedan går att skriva ut och sätta på kylskåpet i stugan. Det tar en kvart, och sedan kan ön få vara en ö hela veckan.