När krisen kommer under skoldagen – tre namn, ett kort och en plats

Det är en tisdag i slutet av maj, och klockan är kvart i två. Ett åskväder har dragit in över stan, och halva kommunen har blivit strömlös. Du sitter på ett pendeltåg som har stått still mellan två stationer i fyrtio minuter. Föraren säger något om signalfel. Mobilen visar ett enda streck, sedan inget alls. Fritids stänger halv sex, och femåringen på förskolan brukar hämtas klockan fyra.

Du hinner tänka tre saker på en gång. Hinner jag? Vet min partner att jag sitter fast? Och vem kommer annars?

Den här guiden handlar om den sista frågan, och den bygger på en enkel bild: tre namn, ett kort och en plats. Tre namn som får hämta, i en bestämd ordning. Ett kort på papper i barnets ryggsäck. En plats där barnet väntar och där familjen ses om ingen når någon. Det tar en kväll att göra, och det fungerar utan mobil.

Hur ni gör upp med grannarna och var familjen ses i allmänhet står i kriskompis och grannar. Här går vi djupare på just skoldagen, när barnen är på ett ställe och ni är på ett annat.

Vad förskolan och skolan gör

Börja med det lugnande. Skolverket räknar förskola, skola och fritidshem som samhällsviktig verksamhet, och det betyder att den ska hållas igång så långt det går även vid en kris. Under pandemin hölls förskolorna öppna, bland annat för att föräldrar med samhällsviktiga jobb skulle kunna fortsätta arbeta.

Kommunen ansvarar för planeringen, även för barn som går i en fristående förskola eller skola. Skolverket gjorde 2025 den första nationella genomgången av hur kommunerna planerar. Tre av fyra kommuner hade en plan för hur de når vårdnadshavare och personal i en kris, och sex av tio hade också en plan för när de vanliga kanalerna inte fungerar. En kommun hade till exempel bestämt att information sätts upp på ytterdörrarna till varje avdelning. Skolverket råder också förskolor och skolor att ha kontaktuppgifter som inte bara finns i datorn och en plan för värme och vatten vid ett längre elavbrott.

Vid krig eller krigsfara finns en särskild förordning. Den säger att förskola och fritidshem ska fortsätta i den utsträckning förhållandena medger, och att kommunen ska prioritera barn vars vårdnadshavare arbetar i samhällsviktig verksamhet. Den gäller förskolor och fritidshem som kommunen driver, och bara när regeringen beslutar det. Ett förslag från 2024 om nya regler som ska gälla även vid fredstida kriser är ännu inte beslutat.

Det viktigaste för er är hur förskolan hanterar hämtningen. Förskolans ansvar börjar när personalen tar emot barnet på morgonen och slutar när barnet lämnas över till den som hämtar. Barnet lämnas bara ut till någon som vårdnadshavarna har angett. Kommer ingen ringer personalen er, sedan era kontaktpersoner och i sista hand rektorn och socialjouren. Personalen får i regel inte ta med barnet hem. Barnet blir alltså aldrig lämnat ensamt, men det kan få vänta länge om ingen på listan kan komma.

Tips: Fråga på nästa föräldramöte hur förskolan eller skolan gör vid ett långt strömavbrott, var information sätts upp om nätet ligger nere och om de har kontaktlistorna på papper.

Tre namn i en bestämd ordning

Den vanligaste svagheten i en familjs plan är att alla tänker att den andra hämtar. Därför ska namnen stå i en ordning, och alla ska veta vilken.

1. Första namnet är den som brukar hämta den veckodagen.
2. Andra namnet är den andra föräldern, eller den som har närmast när den första inte kommer.
3. Tredje namnet är reservhämtaren. Det ska vara någon som bor eller jobbar nära förskolan och som inte pendlar: en morförälder, en granne, en förälder till ett barn i samma grupp eller en vän som jobbar hemifrån.

Regeln är enkel. Om den som står före dig inte har hört av sig en halvtimme före hämtningen, går du. Ingen behöver vänta på ett sms som aldrig kommer. Det är samma tänk som på en fjälltur i grupp: alla vet vem som går först och vem som går sist, så ingen blir kvar.

Reservhämtaren måste finnas hos förskolan och fritids i förväg. Ett meddelande samma dag hjälper inte om nätet ligger nere. Be personalen lägga in namn och nummer, och gå gärna dit tillsammans en gång så att personalen känner igen personen. Reservhämtaren bör också ha legitimation med sig.

Har ni två barn på olika ställen kan namnen se olika ut. Kanske är grannen reservhämtare på förskolan och kompisens pappa på fritids. Skriv upp det.

Tips: Byt reservhämtare med en annan familj i barngruppen. Ni hämtar deras barn när de sitter fast, och de hämtar ert. Barnen känner varandra redan, och personalen känner igen er båda.

Uppdatera kontaktuppgifterna

Kontaktlistan på förskolan är bara så bra som det ni har skrivit in. Gå in i skolans app eller lämna en ny lapp varje gång någon byter jobb, nummer eller adress, och vid varje terminsstart. Kontrollera att det är mobilnumret som används i dag och inte det gamla jobbnumret. Bor barnet i två hem ska båda vårdnadshavarna och båda hemmens reservhämtare finnas med.

Ett kort i ryggsäcken

Barnets kort är för den som inte känner barnet: en vikarie, en ledare på träningen eller en vuxen på bussen. Skriv det för hand, lägg det i en plastficka och fäst den på insidan av ryggsäcken.

På kortet ska det stå:

• barnets förnamn och efternamn
• två eller tre telefonnummer, i hämtkedjans ordning
• er adress
• var barnet ska vänta om ingen kommer, till exempel ”stanna på fritids”
• allergier eller medicin som en vuxen behöver veta om

Skriv inte barnets namn på utsidan av ryggsäcken där vem som helst kan läsa det. Kortet är till för vuxna som hjälper till, inte för alla som går förbi.

För ett litet barn räcker kortet. Ett barn från sex eller sju år kan också lära sig ett nummer utantill. Gör det till en ramsa vid frukosten. Efter en vecka sitter det.

Att gå hem själv

Det finns ingen åldersgräns i lagen för när ett barn får gå hem själv från skolan eller fritids. Det är ni som bestämmer. Barn har svårt att bedöma hastighet och avstånd i trafiken, och NTF har nämnt ungefär tolv år för att cykla själv till skolan, men barn mognar olika. Utgå från vägen mer än från åldern. En kort gångväg genom bostadsområdet är något annat än en väg med en stor korsning.

Om barnet går hem själv i vanliga fall, gör upp fyra saker:

1. En väg, alltid samma. Gå den tillsammans några gånger, och låt sedan barnet gå först och visa er. En vanlig dag kan en omväg kännas spännande, men en dag med strömavbrott ska ni veta var barnet går.
2. Vad som är annorlunda vid strömavbrott. Trafikljusen kan vara släckta, och då stannar barnet längre vid övergångsstället och går över först när alla bilar har stannat. I ett flerfamiljshus kan porttelefonen och hissen sluta fungera. Mer om det står i beredskap i lägenhet.
3. Var nyckeln finns. I ryggsäcken, fäst med ett band, eller hos en granne. En kodlåda vid dörren kan också fungera om den inte behöver el.
4. Vad barnet gör om ingen är hemma. Bestäm en enda sak, inte flera. Till exempel: går till grannen i nummer sju, som är er kriskompis. Eller: stannar kvar på fritids och säger till en vuxen. Ett barn som står ensamt utanför en låst dörr ska inte behöva fundera på vad det ska göra.

Tips: Kom överens om att barnet går hem som vanligt om strömmen går, men stannar kvar på fritids om ni har sagt det på morgonen eller om något verkar konstigt. Då vet barnet att det alltid är tillåtet att stanna.

Om du sitter fast på jobbet eller i pendeln

När du märker att du inte hinner, gör så här:

1. Försök nå nästa namn i kedjan. Prova att ringa och skicka sms. Låna någon annans telefon, eftersom en annan operatörs nät kan fungera när ditt inte gör det.
2. Ring förskolan eller fritids om det går. Säg vem som kommer i stället.
3. Lita på planen om inget går fram. Nästa person i kedjan går ändå, eftersom ni har bestämt det.
4. Lyssna på P4. Där kommer information om vad som har hänt och om kollektivtrafiken.
5. Gå inte en lång väg i mörker och kyla för att hinna. Barnet är tryggt hos personalen tills någon kommer.

Om ni båda pendlar åt samma håll är det klokt att en av er, de dagar det går, jobbar närmare hemmet eller hemifrån när det är varnat för storm eller planerat elavbrott. Hur ni håller mobilen laddad på en lång dag står i ladda mobilen utan el, och hur ni får information när nätet ligger nere i kommunikation vid kris.

Fritids och aktiviteter efter skolan

Fritids har ansvar för de inskrivna barnen tills de går hem eller blir hämtade. Går barnet inte på fritids slutar skolans ansvar i regel när skoldagen slutar, så då behöver planen för hemvägen vara extra tydlig. Ange där också vilka som får hämta, och om barnet får gå hem själv och i så fall vilken tid.

Aktiviteter efter skolan är svårare. På fotbollsträningen eller simskolan finns ingen kontaktlista från skolan, och ledaren är ofta en förälder som själv har bråttom hem. Skriv in hämtkedjan i föreningens app eller ge ledaren en lapp med två nummer. Kortet i ryggsäcken följer med, och det är därför det ska ligga i den väska barnet alltid har med sig.

Gör också en enkel regel för dagar då något händer: om strömmen går eller det är oväder blir barnet kvar på fritids i stället för att gå till träningen själv. Det är lättare att hitta ett barn på fritids än på en idrottsplats.

Prata med barnet om planen

Barn i två- till tioårsåldern behöver inte höra om allt som kan hända. De behöver veta att det finns en plan och att de vuxna har gjort den.

Säg det kort och konkret:

• Två till fyra år. ”Om mamma inte kan komma, då kommer pappa eller mormor. Fröken vet det.”
• Fem till sju år. ”Ibland går tåget sönder och då kommer jag sent. Då hämtar Karin. Om ingen kommer, stannar du hos fröken, för hon går aldrig hem förrän någon har kommit.”
• Åtta till tio år. Gå igenom hela planen och låt barnet säga den tillbaka. Fråga vad barnet skulle göra om ingen var hemma, och lyssna på svaret.

Öva planen en vanlig dag, som en brandövning. Låt reservhämtaren hämta en eftermiddag när allt fungerar, så att det inte känns konstigt när det händer på riktigt. Visa var kortet sitter i ryggsäcken. Gå till platsen där barnet ska vänta.

Hur ni svarar på större frågor om oro, nyheter och krig står i prata med barn om kris och oro.

Gör det på en kväll

Sätt er en kväll med en kopp te och ett papper. Skriv de tre namnen i ordning. Ring reservhämtaren och fråga. Skriv barnets kort och lägg det i ryggsäcken. Bestäm platsen. Logga in i skolans app och kontrollera numren.

Nästa gång pendeltåget står still vet du vem som går till förskolan, och femåringen vet vem som kommer.