Hur länge ska man klara sig själv? Myndigheternas råd land för land, hösten 2026

Det är en fredag i slutet av oktober. På några timmar plingar tre meddelanden in. Kusinen i Oslo skriver att alla i Norge nu ska klara en vecka. En kollega i Hamburg har räknat ut att familjen behöver tio dagars förråd. I nyheterna står det att Storbritannien precis har bett hushållen ha mat och vatten för tre dagar. Vid middagsbordet frågar sexåringen hur länge makaronerna i skåpet räcker.

Tre länder, tre siffror. Det låter som om myndigheterna inte är överens, men de säger nästan samma sak. De räknar bara till olika trappsteg.

Minnesmodellen: tre trappsteg

Tänk på hemberedskap som en trappa med tre steg. Varje steg svarar på en fråga om vad som händer ute i samhället medan ni klarar er hemma.

1. 72 timmar: tills hjälpen hinner organisera sig. De första dygnen efter en storm eller ett stort strömavbrott går räddningstjänst, kommun och elbolag från larm till plan. Ambulanserna kör, men ingen knackar dörr med vattendunkar ännu. Det är därför EU, Storbritannien, Danmark och flera andra länder sätter golvet här.
2. En vecka: tills samhället hunnit prioritera om. Efter några dygn finns det reservvatten, nödström till de viktigaste verksamheterna och en bild av vilka som behöver hjälp först. Sverige, Norge, Estland och Schweiz lägger ribban här. MCF säger det rakt ut: om så många som möjligt klarar sig en vecka får samhället tid att samla ihop sina resurser och hjälpa dem som har svårast.
3. Tio dagar: marginalen. Tysklands siffra täcker också det som drar ut på tiden, som en vattenläcka som tar längre tid att laga eller transporter som går långsammare än vanligt.

Trappan säger ingenting om att något är på väg att hända. Råden har blivit längre för att varje hushåll som klarar sig själv frigör en plats i kön åt någon som inte kan, till exempel en granne som är 85 år eller en familj med ett sjukt barn. Samma förråd räddar en februarivecka med strömavbrott lika bra som något större.

Varför siffrorna skiljer sig

Länderna har olika vardag att planera för. Norge och Sverige har långa avstånd, glest befolkade dalar och vintrar där en bruten ledning kan ta dagar att nå. Norge höjde 2024 rådet från minst tre dygn till en vecka, med motiveringen att kommuner och nödetater då kan lägga krafterna på dem som inte klarar sig själva. Samma höst fick alla hushåll en ny broschyr.

Schweiz visar hur siffrorna hänger ihop med hur landet är organiserat. Rådet är ungefär en veckas mat men bara tre dagars vatten, 9 liter per person. Förklaringen är att kommunerna är skyldiga att ha dricksvatten igång igen från den fjärde dagen. Vattnet i hyllan ska alltså räcka exakt så länge som samhället har lovat att det tar.

EU:s 72 timmar är ett golv för 27 länder med helt olika förutsättningar. Inget land hindras från att säga mer, och flera gör det. Storbritanniens nya kampanj Be Ready, som startade 22 oktober 2026, landade på tre dagar och förklarar det med samma logik som MCF: att stödet hinner nå dem som behöver det mest.

Det alla länder är överens om

Läser man råden från 15 länder bredvid varandra blir det tydligt hur lika de är under siffrorna.

• Vattnet först. Nästan alla räknar med ungefär tre liter dricksvatten per person och dygn. Brist på vatten blir ett problem långt före brist på mat. Mer om reserver och rening finns i vattenberedskap när kranen slutar fungera.
• Vanlig mat, inte krismat. Mat som familjen redan äter och som går att äta kall eller laga utan el. Inget land ber er köpa specialprodukter.
• Radio, ljus och kontanter. En batteriradio står på varje lista, liksom ficklampa, extra batterier och kontanter.
• Mediciner med marginal. Det svenska rådet är tydligt: medicin för en månad om ni brukar få den utskriven.
• Inget hamstrande. Flera myndigheter säger uttryckligen att förrådet ska byggas upp steg för steg vid vanliga inköp.

Tips: Räkna vattnet för er egen familj en gång, så slipper ni gissa sedan. Två vuxna och två barn gånger tre liter är tolv liter om dagen. Det blir 36 liter för tre dagar och 84 liter för en vecka, och då är disken inte medräknad.

Vad en familj kan låna från grannländerna

Det mest användbara med att jämföra är att varje land har ett eget knep som fungerar överallt.

Från Tyskland: mängder per dag. BBK räknar med 1,5 liter dryck per vuxen och dag plus en halv liter för matlagning. Att räkna i liter per dag i stället för i antal flaskor gör det lätt att skala upp, och tyska myndigheter har en förrådskalkylator som gör jobbet åt er. Samma tänkande finns i Livsmedelsverkets veckolista, som räknas om till en familj i guiden om rullande matförråd.

Från Finland: veta var skyddet finns. Finland har ungefär 50 500 skyddsrum med plats för ungefär 4,8 miljoner människor, ofta i källaren under flerfamiljshuset. Lärdomen för en svensk familj är inte att bygga ett, utan att ta reda på var närmaste skyddsrum ligger och berätta det för barnen en vanlig dag. Hur varningar och signaler fungerar står i varningssignaler och larm.

Från Estland: en färdig lista. Estlands veckolista är så konkret att den går att handla efter direkt, med 21 liter dricksvatten, soppor, konserver, torrvaror, något sött och barnmat vid behov. En lista som räknar i liter och burkar är lättare att följa än en som säger “tillräckligt”.

Från Ukraina: elen kommer tillbaka i etapper. Ukrainska råd från långa elavbrott säger att man ska dra ur sladdarna när strömmen går, vänta några minuter när den kommer tillbaka och sedan koppla in routern och de små apparaterna innan tvättmaskin och varmvattenberedare. Där räknar man också med kontanter för en till två veckor. Fler råd för avbrottet finns i strömavbrott – så klarar du dig.

Från Schweiz: förrådet följer samhällets löfte. Fråga er kommun hur nödvattnet ordnas där ni bor, så vet ni hur länge just ert vatten behöver räcka.

Bor i ett land, stuga i ett annat

Många familjer har fjällstuga i Norge, sommarhus i Danmark eller släkt i Finland. Grundregeln är enkel: hemma följer ni rådet i landet där ni bor. Bor ni i Sverige gäller en vecka, även om stugan ligger i ett land som säger tre dagar.

Stugan är något annat. Där räcker det att klara den tid ni faktiskt är där, men tre saker är värda att ordna:

1. Ta reda på hur landet varnar. Varje land har sin egen radiokanal för viktiga meddelanden och sitt eget system för varningar till mobilen. Kolla det första kvällen, inte när det blåser upp.
2. Kör aldrig upp med tom tank. Bilen är både värmekälla, laddstation och väg hem. En stängd väg i en fjälldal kan betyda ett extra dygn. Mer om det i fordonsberedskap när det oväntade händer.
3. Lämna ett grundförråd kvar. En kartong med konserver, tändstickor, värmeljus och några flaskor vatten på stugan gör att ni aldrig kommer fram till ett tomt skafferi en snöstormskväll.

Tips: Låt friluftsköket bo i stugan på sommaren och hemma på vintern, och ha bränslet där köket är. Hur ni lagar mat säkert inomhus utan el står i laga mat utan el.

Från tre dagar till en vecka utan att köpa allt på en gång

Har ni redan tre dagar hemma är steget till en vecka mindre än det låter. Det är inte dubbelt så mycket av allt, för radion, ficklamporna och stormköket har ni redan. Det som växer är mat, vatten och bränsle.

1. Vecka ett: frukost. Köp ett extra paket havregryn, långhållbar mjölk och knäckebröd. Ställ det nya längst bak.
2. Vecka två: middagsbasen. Pasta, ris, pulvermos och konserver som barnen faktiskt äter. En fyraåring som bara äter makaroner med köttbullar är ingen nackdel, för då vet ni vad ni ska köpa.
3. Vecka tre: vatten och bränsle. Ett par vattendunkar med kran att fylla när en störning är på väg, och extra bränsle till köket. Läs i hur länge håller maten i förrådet vad som klarar sig längst.
4. Vecka fyra: tröst och energi. Torkad frukt, nötter, choklad och tre favoriter som varje barn väljer själv.

Sedan äter ni ur förrådet som vanligt och ersätter det ni tar. Hur en hel vecka ser ut på tallriken visar krismeny för en vecka, och hur ni pratar om det här med barnen utan att skrämma dem finns i beredskap med barn och familj.

Pentagons 90 dagar, och varför de inte gäller ditt kök

I höst dök en betydligt större siffra upp i nyheterna. I slutet av september 2026 presenterade USA:s försvarsminister programmet FORTRESS America, som ska göra amerikanska militärbaser mindre beroende av det civila elnätet. Enligt amerikanska medieuppgifter, som bygger på interna dokument, ska de stora baserna i USA kunna hålla igång sin viktigaste verksamhet i minst 90 dagar utan el, vatten, bränsle och kommunikationer utifrån. Pentagon har inte själv publicerat siffran.

Det är ett mål för militära anläggningar, inte ett råd till hushåll. För amerikanska familjer säger Ready.gov fortfarande “flera dagar”. Ingen myndighet i något land på den här sidan ber en familj förbereda sig för 90 dagar.

Den svenska siffran är en vecka, och för de flesta familjer handlar det om två extra hyllor, några vattendunkar och en kväll då ni provar att klara er utan el. Vill ni testa på riktigt finns en färdig plan i Beredskapsveckan 2026.