Nedkylning och förfrysning – så känner du igen dem och gör rätt

Klockan är halv fem och det har redan mörknat mellan granarna. Tältet står, kaminen har precis börjat knäppa och alla är nöjda – utom nioåringen, som sitter på pulkan med händerna indragna i ärmarna och inte vill ha någon korv. Hon har varit tyst en stund. När pannlampan sveper över henne syns en vit fläck, stor som en tumnagel, på ena kinden.

Ingenting farligt har hänt ännu. Men det är just här, i skymningen när dagens rörelse tar slut och kylan kommer ikapp, som det avgörs om kvällen blir mysig eller jobbig. Den här guiden handlar om vad du gör när någon fryser: hur du känner igen nedkylning och förfrysning, hur du packar in och värmer i tältet, och när du ringer efter hjälp. Hur kallt det får vara för barn i backen på dagen står i guiden om kyla i skidbacken med barn.

Två minnesmodeller: trappan och fyra verb

Trappan är för att känna igen hur kall någon är. Varje steg nedåt kräver mer av dig.

Steg	Så ser det ut	Det här gör du
1. Fryser	Kall, blek, huttrar lite, står helst stilla	Rörelse, torra vantar, något att äta, in i tältet en stund
2. Lindrigt nedkyld	Vaken och pratar, men huttrar och blir inte varm	Lä, torra kläder, något sött att dricka, upp i sovsäcken
3. Kraftigt nedkyld	Slutar huttra fast hen är kall, blir slö, förvirrad eller svår att få kontakt med	Ring 112, packa in, ligga stilla, hantera varsamt
4. Medvetslös	Svarar inte, andningen kan vara svår att se	Ring 112, kontrollera andningen i upp till en minut, sidoläge eller hjärt-lungräddning

De fyra verben är för vad du gör, i den ordningen, oavsett steg:

1. Stoppa kylan. Ut ur vinden, bort från den kalla marken, av med det blöta.
2. Packa in. Isolering under, värme runt, något vind- och damptätt ytterst.
3. Värm varsamt. Något sött att dricka om personen kan, varma flaskor utanpå kläderna och hud mot hud för förfrusna fläckar.
4. Vakta. Lämna inte personen ensam och håll koll på hur hen svarar och andas.

Det mesta du någonsin kommer att behöva göra ligger på steg 1 och 2. Men den som har trappan i huvudet märker också när det inte längre är en frusen unge, utan något som kräver hjälp utifrån.

Nedkylning och förfrysning är två olika saker

Nedkylning betyder att hela kroppen har blivit för kall. Det börjar med att man fryser och huttrar och kan sluta med att man blir medvetslös. Det kan hända även när det inte är särskilt kallt i luften, om man ligger stilla på kall mark, är blöt eller har hamnat i vatten.

Förfrysning, eller köldskada, betyder att en kroppsdel har frusit. Oftast kinder, näsa, öron, fingrar och tår. Den kommer smygande, för känseln försvinner just där det fryser.

Man kan ha båda samtidigt. Är någon både nedkyld och har förfrusna tår tar ni hand om nedkylningen först. Nedkylningen minskar blodflödet i huden, och den påverkar hela kroppen.

Känna igen nedkylning

Det första är det alla känner till: huttringen, den bleka huden och viljan att stå stilla och krypa ihop. Den som huttrar och fortfarande pratar, skämtar och klarar dragkedjan själv är lindrigt nedkyld. Det är obehagligt men går över med värme, torra kläder och mat.

Det som ska få dig att reagera är när bilden ändras:

• Huttringen slutar, fast personen fortfarande är kall. Det betyder inte att hen har blivit varm.
• Personen blir slö, mycket trött eller förvirrad, svarar konstigt eller vill bara lägga sig.
• Det blir svårt att få kontakt, eller andningen blir långsam.

Då är det kraftig nedkylning, och då ringer ni 112.

Barn visar det på sitt eget sätt

Små barn säger inte alltid att de fryser. De blir tysta, vill bli burna eller sitter alldeles stilla. Känn med handen i nacken och på pannan: är det kallt där fryser barnet. Händer och fötter är oftast kallare än resten av kroppen, men de ska inte vara iskalla. Barn kyls också ned fortare än vuxna, särskilt de minsta som åker pulka eller sitter i bärsele medan de vuxna går. Hur ni håller dem varma under natten går vi igenom i vintercamping med barn.

Slö och yr i tältet med kamin – tänk koloxid också

Blir någon slö, yr eller får huvudvärk i ett tält med kamin eller gasolkök kan det vara koloxid och inte kyla. Symtomen liknar varandra. Då ska alla ut i friska luften först, och värmen får ni ordna utanför tältet med sovsäckar och jackor. Mer om varningstecknen och varnaren står i guiden om koloxid i tält.

Första hjälpen vid nedkylning

Lindrig nedkylning: lä, torrt, sött och sovsäcken

1. In i tältet eller i lä. Är det långt till tältet räcker en tät gran, en snövall eller ryggarna på de andra.
2. Byt till torra kläder. Blöta vantar, sockor och underställ kyler mer än man tror. Mössa på.
3. Något sött att dricka, om personen kan hålla muggen själv. Gärna varmt, som saft, choklad eller soppa, men aldrig hett. Det viktigaste är att det är sött. Fyll muggen bara till hälften, för en skakig hand spiller lätt. Ingen alkohol och inget kaffe. Till små barn ska drycken vara ljummen.
4. Något att äta. Kroppen behöver bränsle för att kunna värma sig själv. Hur ni ordnar varm mat i kylan står i guiden om att laga mat ute på vintern.
5. Upp i sovsäcken med underlag under. Lägg gärna en flaska med varmt vatten, inlindad i en tröja, utanpå kläderna.

Vänta och se efter en stund. Börjar personen bli varm, pratar och slutar huttra för att hen faktiskt är varm, är det över. Blir det inte bättre är det dags att avbryta och ta sig till ett varmt ställe.

Inpackningen i tältet, lager för lager

Det som räddar värme är isolering, inte hetta. Tänk dig inpackningen som ett paket:

• Under: två underlag, gärna ett extra av cellplast. Kylan från snön går rakt in i den som ligger direkt på marken.
• Runt: sovsäck, filtar eller alla dunjackor ni har. Glöm inte huvudet.
• Ytterst: något vind- och damptätt, till exempel en vindsäck, ett regnställ eller en stor kraftig plastsäck. Det håller kvar värmen och fukten inne i paketet.
• Värme: flaskor med varmt vatten utanpå ett klädlager, aldrig direkt mot huden.

Varför underlaget är så viktigt, och hur sovsäckens temperaturklassning ska läsas, står i sova varmt i tält på vintern och i guiden om sovsäck för vintern.

Om ni inte kan byta de blöta kläderna

Blöta kläder ska av, men bara om det finns något torrt att byta till direkt. Står ni i vinden en bit från tältet utan ombyte är det bättre att packa in personen i de blöta kläderna, med något vind- och damptätt utanpå, och ta av dem först när ni har kommit i skydd. Att klä av någon i snålblåst utan något att sätta på gör det värre.

Nära kaminen – men inte för nära

En varm kamin är en tillgång när någon fryser. Men den som är kall har ofta dålig känsel i händer och fötter och märker inte när det blir för varmt. Låt personen sitta på avstånd, värmas av luften i tältet och av paketet, och håll aldrig domnade fingrar eller tår mot plåten eller elden. Hur kaminen står säkert i tältet står i guiden om tält med kamin.

Kraftig nedkylning: ring 112 och var varsam

Är personen slö, mycket trött, förvirrad eller har slutat huttra fast hen är kall:

1. Ring 112, eller be någon annan göra det medan du börjar.
2. Låt personen ligga stilla på rygg på underlag. Undvik att hen går, reser sig eller bärs omkring i onödan.
3. Packa in som ovan, med värmeflaskor utanpå kläderna.
4. Ge inget att dricka om personen inte kan dricka själv.
5. Vakta. Stanna hos personen och lägg märke till om hen blir svårare att få kontakt med.

Medvetslös: andningen kan vara svår att se

En nedkyld människa andas långsamt, och en medvetslös nedkyld kan se ut och kännas som om hen vore död. Håll luftvägen fri och titta, lyssna och känn efter andning. Ta god tid på dig, upp till en minut, innan du bestämmer dig – men ser du att personen inte andas börjar du direkt.

• Andas personen: lägg hen i stabilt sidoläge, inpackad, och stanna kvar.
• Andas personen inte, eller är du osäker: börja med hjärt-lungräddning. Ge inte upp, även om personen är kall och ser livlös ut. Fortsätt tills ambulansen tar över.

Grunderna i hjärt-lungräddning och sidoläge går vi igenom i första hjälpen i vardagen. En kurs med en instruktör är ändå det som gör att händerna vet vad de ska göra.

Känna igen förfrysning

Förfrysning syns ofta innan den känns. Det första tecknet är vita, kalla fläckar på kinder, näsa eller öron, och att känseln i fläcken försvinner. Det är därför ni kontrollerar varandra.

Ytlig förfrysning är det vanliga. Huden är vit och kall och känseln är borta. När den tinar sticker och bränner det, huden kan bli röd och svullen och ibland bildas blåsor. Det mesta läker av sig självt.

Djup förfrysning är ovanligare men allvarlig. Tecknen är:

• huden är hård och gulvit, eller får ett blåaktigt mönster
• det bildas mörka, blodfyllda blåsor
• det är svårt att röra fingrarna eller tårna
• färgen och känseln kommer inte tillbaka efter en timmes uppvärmning
• kroppsdelen blir mörk, svart och torr

Barn och äldre har tunnare hud och mindre muskelmassa och får lättare köldskador än andra vuxna.

Ansiktskollen

Gör det till en vana att titta på varandras ansikten varje gång ni stannar, och innan ni kryper ner i sovsäcken. Be alla vicka på fingrar och tår: den som inte känner dem ska värma dem nu, inte om en halvtimme. På skidturen är ett naturligt tillfälle varje gång ni stannar för att dricka, som i guiden om längdskidor med barn.

Första hjälpen vid förfrysning

1. In i lä eller i tältet.
2. Torra kläder och något varmt, inte hett, att dricka.
3. Ta av ringar om det är händerna som har frusit, innan de svullnar.
4. Värm hud mot hud, direkt. Lägg en varm hand mot kinden. Stoppa fingrarna i din egen eller någon annans armhåla. Förfrusna tår kan en annan person värma på sin mage eller i armhålan.
5. Fortsätt tills färgen och känseln är tillbaka, även om det gör ont. Det sticker och bränner när det tinar, och det är väntat.

Det här gör du inte

• Gnid inte med snö. Snö kyler mer, och huden skadas när man gnider.
• Massera inte det förfrusna.
• Värm inte vid elden, kaminen, med en varm flaska eller i varmt vatten. Domnad hud känner inte när den bränns, och kroppsvärme från en annan människa är det säkraste.
• Gå inte på förfrusna fötter. Det kan göra skadan värre.
• Ingen alkohol, snus eller rökning. De försämrar kroppens förmåga både att stå emot kylan och att läka.

Tina inte om det kan frysa igen

Det här är regeln som skiljer turen från skidbacken. En djupt förfrusen kroppsdel ska bara värmas om den kan hållas varm hela vägen tills ni får vård. Tinar en fot i tältet och fryser igen i pulkan på väg ut blir skadan värre än om den hade fått förbli kall.

Har någon fått en djup förfrysning på fötterna långt från bilen hamnar ni alltså i en knipa: foten ska inte tinas om den kan frysa igen, och personen ska inte gå på den. Ring 112 och berätta var ni är och vad som har hänt. Där får ni hjälp att avgöra hur ni tar er ut.

Efteråt

En kroppsdel som har varit förfrusen är extra känslig en tid och fryser lättare igen. Håll den varm och skyddad tills den har läkt. Har en tå eller kind förfrusits på kvällen är det klokt att avbryta turen hellre än att gå ut i kylan igen nästa morgon.

När ni ringer 112 – och när 1177 räcker

Läget	Gör så här
Slutar huttra fast kall, slö, förvirrad, svår att få kontakt med	Ring 112
Medvetslös, andas långsamt eller inte alls	Ring 112, sidoläge eller hjärt-lungräddning
Djup förfrysning eller förfrusna fötter långt från bil och väg	Ring 112 och få hjälp att ta er ut
Blåsor, hård gulvit hud, mörka blåsor, ingen känsel efter en timme	Genast till vårdcentral eller jourmottagning, akuten om det är stängt
Ytlig förfrysning som inte har läkt efter två veckor	Vårdcentralen, en vardag
Osäker på hur allvarligt det är	Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning

Ladda telefonen fullt innan ni går ut och ha den i en innerficka. Kyla tömmer batterier fort, och det är just den kvällen ni behöver den.

Så slipper ni hamna där

Det mesta handlar om samma sak som hela vintercampingen: att vara varm, torr och mätt. Översikten över det står i vintercamping – tälta och sova ute på vintern. Några saker hör särskilt till köldskadorna:

• Extra vantar och sockor i en påse som ligger överst. Byt så fort något är fuktigt.
• Mössa på, och flera tunna lager i stället för ett tjockt. Ingen bomull närmast kroppen och något vindtätt ytterst.
• Metall mot huden kyler fort. Glasögonbågar, klockor och smycken av metall kan ge ytliga köldskador i sträng kyla.
• Tvätta ansiktet kvällen före, inte på morgonen innan ni går ut. Smörj inte barnens ansikten med vanlig kräm före kylan. Behövs det, välj en kräm som är helt vattenfri.
• Sitt och stå aldrig direkt på snön när ni stannar. Ett sittunderlag gör stor skillnad.
• Ha kylpåsen packad, med underlag, något vind- och damptätt och en termos. Den står längst ned på sidan och i packlistan för vintercamping.

Snö, is och vatten

Två situationer kyler ned fort. Den första är vatten: den som går genom isen eller blir blöt blir snabbt nedkyld, även en mild dag. Hur ni bedömer isen och vad ni gör om någon går igenom står i guiden om isvett med barn. Den andra är att ligga stilla länge i snön, som när barnen bygger och leker inne i en snöhög. Ha dem under uppsikt och torra, och läs om snögrotta och quinzee innan ni bygger.

Kyla hemma

Nedkylning kan också hända inomhus, om huset blir kallt vid ett långt strömavbrott och någon sitter stilla eller ligger på ett kallt golv. Samma trappa och samma fyra verb gäller där. Hur ni samlar värmen i ett rum står i guiden om ett varmt rum vid strömavbrott.