Smälta snö till vatten – så får familjen dricksvatten på vintern

Det är mörkt klockan fyra, och tältet står äntligen. Någon frågar efter vatten. Termosen från hemmet är tom sedan lunchen. Kastrullen fylls med fluffig snö, köket tänds och efter fem minuter ligger det en skvätt grått vatten i botten. Det luktar bränt. Kastrullen fylls igen. Och igen.

Klockan sju har familjen fått varsin mugg choklad, pastan är inte kokt och patronen känns misstänkt lätt.

Det är inget fel på köket. Problemet är att ingen har räknat. Snö ser ut som oändligt med vatten, men den är mest luft, och att smälta den kostar mer bränsle och tid än nästan allt annat i ett vinterläger.

Minnesmodellen: räkna, välj, smält och spara

Vattnet blir enkelt om ni tar det i fyra steg:

1. Räkna. Hur många liter behöver familjen fram till nästa morgon, och hur mycket bränsle kostar det?
2. Välj. Vilken snö ger mest vatten och är renast?
3. Smält. Hur får ni vatten ur snön utan att bränna kastrullen eller slösa bränsle?
4. Spara. Hur håller ni vattnet flytande till kvällen, natten och morgonen?

Helheten om att sova ute i kyla finns i vintercamping, tälta och sova ute på vintern. Hur köket fungerar i kyla, med vintergas, spritkök och mattermos, står i laga mat ute på vintern. Den här sidan handlar bara om vattnet.

Räkna: hur mycket vatten behöver familjen?

Livsmedelsverkets krissiffra är tre till fem liter vatten per vuxen och dygn till dryck, matlagning och enklare hygien. Den är gjord för kris hemma, men den passar förvånansvärt bra i ett vinterläger. Där ska allt vatten till maten också fram ur snön: pastavattnet, gröten, kvällens choklad och termosarna till morgonen.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna behöver en vuxen ungefär två till två och en halv liter vatten per dygn från mat och dryck. Det gäller vid normal temperatur och måttlig aktivitet. En dag med pulka och skidor är inte måttlig, och fysisk aktivitet ökar behovet.

Räkna så här: ungefär tre till fyra liter smält snö per person och dygn. Barn behöver lite mindre: ungefär 1,6 liter om dagen från mat och dryck mellan fyra och åtta år, och runt två liter från nio års ålder. Räkna ändå barnen som vuxna i planeringen. Det som blir över går till varmvattenflaskor, disk och en extra mugg choklad.

För en familj på fyra blir det tolv till sexton liter. Det är mycket snö och mycket bränsle, och det är därför det lönar sig att räkna innan.

Vart vattnet tar vägen

Gå igenom kvällen och morgonen och räkna muggar och kastruller:

• Kvällsmaten. Pasta, couscous eller gröt behöver sitt vatten, och det går fort att glömma i räkningen.
• Kvällens dryck. En mugg är ungefär tre deciliter. Fyra personer som dricker två muggar var behöver nästan två och en halv liter.
• Termosarna till natten och morgonen. Fylls med kokhett vatten innan ni lägger er.
• Varmvattenflaskan. Den värmer en sovsäck på natten och blir morgonens vatten, så den räknas bara en gång.
• Frukosten. Gröt och varm dryck.
• Dagens flaskor. Det ni ska dricka under dagen fram till nästa läger.

Det mesta går att smälta på kvällen och vid frukosten. Smält dagens dricksvatten medan frukosten lagas, och spara det i termos.

När vattnet inte räcker

Lätt vätskebrist märks som huvudvärk, trötthet, yrsel, irritation och sämre aptit. I ett vinterläger skylls sådant gärna på kylan, mörkret eller en lång dag. Drickandet glöms lätt bort på vintern, när vattnet är besvärligt att få fram och ingen känner sig törstig.

Huvudvärk i ett tält med kamin eller kök kan också vara koloxid. Vädra, gå ut i friska luften och läs tecknen i koloxid i tält innan ni bestämmer att det bara var för lite vatten. Har flera i tältet huvudvärk eller mår illa samtidigt, ska alla ut direkt.

Räkna: hur mycket bränsle kostar snön?

Det är här de flesta räknar fel. Att smälta snö kostar mycket mer än att koka vatten, och skälet är fysik.

Varför snö är så dyr

För att göra kokande vatten av en liter snö på minus tio grader går energin till tre saker:

Steg	Energi för en liter
Värma snön från minus tio till noll grader	ungefär 21 kilojoule
Smälta isen till vatten	334 kilojoule
Värma vattnet från noll till 100 grader	ungefär 418 kilojoule
Totalt	ungefär 770 kilojoule

Att bara smälta isen kostar alltså lika mycket energi som att sedan värma vattnet från noll till ungefär 80 grader. Att koka upp en liter kranvatten på tio grader kräver bara knappt 380 kilojoule. Snö kostar ungefär dubbelt så mycket energi som vatten ur kranen.

Från kilojoule till gram gasol

Gasol innehåller ungefär 46 megajoule per kilo. Om all värme hamnade i kastrullen skulle en liter kokande vatten av snö kräva ungefär 17 gram gas. För en familj som behöver fjorton liter blir det runt 240 gram, och det är den absoluta miniminivån.

I verkligheten hamnar en stor del av värmen i luften runt kastrullen, och ännu mer när det blåser. Kyla, vind och snösmältning kan kräva tre till fyra gånger så mycket bränsle som när man kokar vatten i normala förhållanden. En vind på åtta kilometer i timmen, en ganska lätt bris, kan tredubbla förbrukningen för ett kök med öppen brännare.

Gör ett hemmaprov med köksvågen

Ingen tabell kan säga hur mycket just ert kök drar. Ett prov hemma kan.

1. Väg patronen på köksvågen och skriv ner vikten.
2. Smält en full kastrull packad snö ute på balkongen eller i trädgården en kall kväll, med lock, tills vattnet kokar.
3. Mät vattnet i ett litermått och väg patronen igen.
4. Räkna gram per liter och multiplicera med familjens liter för hela turen.
5. Lägg till en reserv för blåst och för att något spills eller bränner fast.

Provet visar också hur lång tid en kastrull tar, och det är bra att veta när det är mörkt och barnen är hungriga. Bränslet och kastrullen hör sedan hemma i packlistan för vintercamping.

Tips: Flera kök gör snösmältningen snabbare. Är ni två vuxna med var sitt kök kan det ena smälta snö medan det andra lagar maten.

Kaminen gör jobbet gratis

Har ni ett tält med vedkamin brinner den ändå hela kvällen. En kastrull snö på kaminen smälter med ved i stället för gas, och i vårt test av en tältkamin fungerade det utan problem att värma vatten ovanpå kaminen. Ha lock på kastrullen, så att ångan inte blir till frost på duken. Hur kaminen ställs upp och eldas säkert står i tält med kamin.

Välj: vilken snö ger mest vatten?

Nysnö är mest luft. Nyfallen torr snö väger 30 till 100 kilo per kubikmeter, medan packad senvintersnö väger 200 till 300 kilo. En kastrull nysnö ger därför bara en skvätt vatten, medan samma kastrull packad snö ger flera gånger så mycket. Tabellen på sidan visar hur många liter snö som går åt per liter vatten.

En kastrull på tre liter full med packad senvintersnö ger ungefär sex till nio deciliter vatten. Fylld med torr nysnö blir det en till tre deciliter.

Så hittar ni den bästa snön:

• Gräv under ytan. Den översta lösa snön är luftigast. En bit ner är snön ofta packad och tyngre.
• Skär ur en driva. Vindpackad snö går att skära i block med spaden, och blocken är lätta att bära.
• Packa snön i en påse. Fyll en tät påse med snö. Snön packas när den bärs, och påsen blir ett förråd vid köket.
• Is ger mest. Isbitar från en sjö är nästan bara vatten, men ta dem bara från is som ni vet bär.

Vatten ur en vak sparar mest bränsle

Ibland går dricksvatten att hämta ur ett hål i isen, om förhållandena är rätt och ni har något att göra hål med. Det sparar mycket, eftersom vattnet redan är flytande. Smältsteget, drygt 40 procent av energin, försvinner.

Koka alltid upp sjövatten. Gå bara ut på isen om ni vet att den håller, och läs isvett med barn innan någon i familjen går ut med borr eller yxa.

Välj: är snön ren?

Snö som just har fallit långt från vägar och människor är oftast ren nog att smälta. Det är snön runt omkring er som blir problemet.

Bakterier och parasiter

Snö nära ett läger kan ha fått i sig urin, spillning från hundar och djur och smuts från kängor. Kylan gör den inte ren. Cystor från parasiten giardia överlever länge, särskilt i kall och fuktig miljö, och det räcker med väldigt få för att bli sjuk. Drick därför aldrig obehandlat vatten från sjöar och vattendrag.

Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokar så att det bubblar kraftigt. Låt smält snö koka en stund.

Det här behöver kokas upp:

• vatten som ska drickas som det är eller blandas till saft
• vatten till barnens flaskor
• allt vatten från en sjö eller ett vattendrag

Det här behöver inte kokas separat: vatten som ändå kokar i pastan, gröten eller soppan. Det sparar en hel omgång bränsle.

Kemikalier och smuts

Kokning dödar bakterier och parasiter, men den gör inte vatten med bränsle eller kemikalier säkert. Salt och sot blir kvar i vattnet. Snö i stan får i sig föroreningar från trafiken, vägsalt, sand och nedfall från luften. Ta därför aldrig snö från en plogvall, en vägkant, en parkering eller ett skoterspår.

Lägrets tre hörn

Bestäm var allt ska vara innan någon hinner gå på snön:

1. Snöhörnan ligger en bit från tältet, gärna uppåt i vinden, i orörd snö. Märk den med en stav eller pinne och låt ingen kliva där.
2. Köket ligger mellan snöhörnan och tältet, på en skiva i snön och i lä.
3. Toaletthörnan ligger långt bort åt andra hållet, nedåt i vinden.

Det låter självklart, men i mörker med pannlampa ser all snö likadan ut. Visa barnen hörnen medan det är ljust.

Snö med färg, barr, sot eller spår av djur får ligga kvar. Smakar vattnet konstigt fast det är kokat, häll ut det och hämta ny snö någon annanstans.

Smält: så går det fort och utan bränd smak

Grunderna är få, men varje steg sparar bränsle eller en kastrull.

1. Börja alltid med vatten i botten. Torr snö mot en het botten bränner fast, och vattnet smakar bränt. Spara en skvätt startvatten i en termos från förra omgången, så att nästa kastrull kommer igång direkt.
2. Lägg i snön lite i taget. Fyll på efter hand som den smälter, och rör om. Ett stort berg snö ovanpå en liten pöl isolerar och smälter långsamt.
3. Lägg på lock. Det sparar bränsle, och en tillräckligt stor kastrull gör smältningen snabbare.
4. Smält mycket på en gång. Att tända köket en gång och smälta till alla termosar sparar mer än att koka en mugg i taget.
5. Koka upp det som ska drickas. Låt det bubbla kraftigt en stund, och häll över i termosarna direkt.

Ställ köket i lä, men bygg aldrig in en gaspatron helt. Patronen kan överhettas. Det förklaras närmare i guiden om att laga mat ute på vintern, tillsammans med vad du gör om någon bränner sig.

Smält aldrig snö i stängt tält

Snösmältning tar lång tid, och det är lockande att sätta sig i absiden när det blåser. Ett gaskök eller spritkök i ett stängt tält kan ge koloxid. Smält snön ute. Tvingar vädret in köket i absiden, ska absiden vara helt öppen, någon sitter vaken bredvid och köket stängs av så fort vattnet är klart.

Smaken

Smält snö smakar ofta platt. Smältvattnet saknar de mineraler som finns i kranvatten, och saft, sportdryck eller lite salt och socker gör det godare. Vid fysisk ansträngning behöver kroppen dessutom salt tillsammans med vätskan. En mugg buljong på kvällen ger båda delarna, och barn dricker mer när det smakar något.

Spara: så fryser inte vattnet

Det är lika viktigt att spara vattnet som att smälta det. Vatten som fryser i flaskan måste smältas en gång till.

• Termosar med kokhett vatten. Fyll dem innan ni lägger er, så finns vattnet till morgonens gröt utan att någon behöver tända köket i mörkret.
• En flaska i sovsäcken. Fyll en flaska med varmt vatten, trä en ullsocka över den och lägg den i sovsäcken. Flaskan ska ha tätt lock och tåla värme. Den värmer på natten och ger flytande vatten på morgonen. Barn ska inte sova med varmvattenflaskan, så den ligger i en vuxens sovsäck. Hur flaskan förvärmer barnets sovsäck står i vintercamping med barn.
• Flaskan upp och ner. Isen börjar oftast bildas vid vattenytan. Står flaskan på locket hamnar den isen i flaskans botten i stället för i gängorna, och locket går lättare att skruva upp. Kontrollera först att locket är tätt.
• Gräv ner dunken. En dunk eller hink som grävs ner i en snödriva håller vattnet flytande även när det är ganska kallt. Snön isolerar.
• En liten kylväska i pulkan. Den håller kylan ute på samma sätt som den håller värmen ute på sommaren, och vanliga flaskor håller sig flytande längre.
• Fyll inte till brädden. Is tar ungefär nio procent större plats än vatten, så en full flaska som fryser kan spricka.
• Nära kroppen under dagen. En liten flaska i en innerficka fryser inte och finns till hands vid varje paus.

Mer om hur flaskan och sovsäcken gör natten varmare finns i sova varmt i tält på vintern.

Barnen och vattnet

Barn glömmer att dricka när de leker, och de säger sällan att de är törstiga när det är kallt.

• En egen mugg med namn. Varje paus börjar med att alla dricker en mugg.
• Ljummet, inte hett. Varm dryck är skönt, men blanda ut med kallt vatten så att ingen bränner sig.
• Sött när någon fryser. Ett barn som huttrar behöver något sött att dricka och torra kläder. Vad ni gör om det inte hjälper står i nedkylning och förfrysning.
• Ge barnet ett jobb. Att gräva packad snö till snöhörnans påse är ett riktigt uppdrag, och det håller värmen uppe. Kastrullen på köket sköter en vuxen.

Därför ska ingen äta snö

Att äta snö är lockande för barn, men det är ett dåligt sätt att dricka. Kroppen får själv smälta isen och värma vattnet till kroppstemperatur. Det kostar ungefär 490 kilojoule, alltså runt 120 kilokalorier, för varje liter. Det kyler munnen och halsen och tar värme som barnet behöver bättre. Smält snön i kastrullen, och ge barnet den varm.

När ni ska längre bort

En natt nära bilen klarar sig med vatten hemifrån i termosar. Ju längre bort ni går, desto mer av vattnet måste fram ur snön och desto mer bränsle ska med i pulkan med packning. På kalfjället finns det sällan rinnande vatten på vintern, och vinden gör köket svagare. Hur ni planerar en tur där står i tälta i fjällen på vintern.

Samma räkning gäller om vattnet försvinner hemma. Hur familjen klarar sig när kranen slutar fungera finns i vattenberedskap.

Räkna, välj, smält och spara på en kväll

Så kan kvällen se ut när vattnet är planerat:

• Innan ni åker: hemmaprovet är gjort, bränslet är räknat och termosarna är fyllda med kokhett vatten.
• När ni kommer fram: snöhörnan märks ut, och barnen fyller påsen med packad snö medan tältet sätts upp.
• När köket är tänt: först startvattnet, sedan snö lite i taget med lock på. Kvällsmatens vatten behöver inte kokas separat.
• Innan läggdags: dricksvattnet kokas upp, termosarna fylls och varmvattenflaskan går ner i sovsäcken.
• På morgonen: flaskan ger vatten till gröten medan köket smälter dagens vatten till termosarna.

Då behöver ingen stå och vänta på en skvätt grått vatten i botten av kastrullen när det är mörkt och minus femton.