Sova i vindskydd på vintern – första natten ute utan tält

Det är lördag i januari och klockan är halv två. Ni har gått en och en halv kilometer från parkeringen på en upptrampad led, och vindskyddet ligger där det ska, på en liten höjd ovanför en frusen sjö. Snön har blåst in i ena hörnet och ligger som en vall över halva golvet. Tioåringen hittar en granruska och börjar sopa. Sexåringen har redan hittat eldstaden och undrar när ni ska tända.

Ingen har satt upp något tält. Ingen har stått med stela fingrar och trätt tältstänger i snön. Taket och väggarna finns redan, och hela eftermiddagen kan gå till det som gör natten bra: ved, mat, vatten och ett varmt bo.

Det är därför vindskyddet är ett bra första steg mot vintercamping. I trappan i vintercamping – tälta och sova ute på vintern kommer vindskyddet efter trädgården och före tältet. Den här guiden handlar bara om det steget.

Skydd, men ingen värme

Först det viktigaste att förstå: ett vindskydd är inte varmare än ett tält. Det är oftast kallare.

Vindskyddet har tak och tre väggar. Den fjärde sidan är öppen, och därför är luften under taket lika kall som luften utanför. Det som gör vindskyddet så bra att börja med är något annat:

• Inget tält att sätta upp. Det som tar längst tid och är svårast med vantar på slipper ni.
• Ingen kondens. Den fukt som fryser till rimfrost på insidan av en tältduk vädras ut.
• Elden framför öppningen. Kvällen blir ljus och varm, och ni ser elden från sovsäcken.
• Lätt att avbryta. Inget att packa ner i mörkret. Ni rullar ihop sovsäckarna och går.

Värmen på natten kommer ändå från samma ställe som i ett kallt tält, alltså från er själva, sovsäcken och underlaget. Hur ni sover varmt i kyla finns i sova varmt i tält på vintern, och allt där gäller i vindskyddet också.

De tre V:na: vems, vinden och vägen hem

Tre frågor avgör om natten blir bra. Ställ dem i den här ordningen när ni väljer vindskydd.

1. Vems är vindskyddet? Får man sova där, går det att boka och vad gäller för elden?
2. Vinden. Varifrån blåser det i natt, och åt vilket håll står öppningen?
3. Vägen hem. Hur långt är det till bilen, och vet alla hur ni går om natten måste avbrytas?

Den första frågan tar ni reda på hemma. Den andra kollar ni samma dag. Den tredje bestämmer ni innan det blir mörkt.

Vems är vindskyddet? Regler, bokning och delning

De flesta vindskydd i Sverige är byggda av en kommun, en länsstyrelse, en stiftelse eller en ledförening. De står längs vandringsleder, vid sjöar i friluftsområden och i naturreservat. Det finns ingen gemensam regel för vindskydd i Sverige. Det är den som äger eller sköter vindskyddet som bestämmer. Men de flesta fungerar på samma sätt: de är till för alla, de kostar inget och de går inte att boka.

Den som kommer först gör plats

Eftersom ingen kan boka kan ingen heller lägga beslag på vindskyddet. Göteborgs stad beskriver den oskrivna regeln: man ger alltid plats åt andra som kommer, tills det är fullt. Länsstyrelsen i Uppsala län har skrivna regler för sina öppna stugor, alltså stugor och inte vindskydd. De är ändå en bra tumregel vid ett vindskydd där inget annat står:

• Ni får stanna högst två nätter.
• Den som kom först bjuder in nya besökare och lämnar plats, åtminstone på golvet.
• Efter en natt lämnar ni företräde åt andra som vill in.
• Var sparsam med veden, så att den räcker åt alla.

Tyresta nationalpark skriver att det är populärt att tälta där året om och att man ska vara beredd att dela vindskydd med andra. Räkna med att någon kan komma klockan nio på kvällen med pannlampa och ryggsäck. Säg det till barnen innan, så blir det en del av äventyret och inte en störning.

Ta alltid med en reserv. Ett vindskydd kan vara fullt, även en kall natt i januari. Ett tält eller en presenning i packningen gör att ni aldrig behöver gå hem bara för att någon annan kom först.

Några måste bokas, och några är inte till för att sova i

Det finns undantag åt båda hållen.

• Vindskydd som måste bokas. I Skrylle utanför Lund måste alla vindskydd bokas. På Hovdala i Hässleholms kommun finns arkitektritade vindskydd som bokas mot en avgift, och ett vanligt vindskydd intill som är ledigt i mån av plats. Det bokade ger en säker sovplats. Det vanliga ger frihet.
• Vindskydd bara för rast. Länsstyrelsen i Dalarnas län skriver om sina tillgänglighetsanpassade vindskydd att de inte är till för övernattning. Göteborgs stad påpekar att en del vindskydd bara är för fikastopp.

Beskrivningen på kommunens eller länsstyrelsens digitala friluftskarta brukar säga vad som gäller, hur många som får plats att sova och om det finns golv. Läs den hemma.

Allemansrätten och naturreservaten

Ett vindskydd i ett naturreservat följer reservatets föreskrifter. Ibland är vindskyddet just den plats där man får sova. I Tyresta nationalpark får man till exempel bara tälta vid eldrastplatser, eldstäder och vindskydd, och högst ett dygn på samma plats. Hur ni hittar föreskrifterna och vad som gäller för tält i snö finns i var får man tälta på vintern.

Två saker från allemansrätten är bra att veta vid vindskyddet:

• Bygg inte eget vindskydd av nedfallna träd. Naturvårdsverket skriver att det kräver markägarens lov.
• En presenning räknas som ett tält. Den går bra något enstaka dygn, men skada inte träd eller vindskyddet med spik.

I fjällen står det längs lederna små stugor som kallas rastskydd. De är inga vindskydd att planera natten kring. Fjällsäkerhetsrådet skriver att de är till för rast och skydd mot dåligt väder och inte ska användas för planerade övernattningar. Mer om dem finns på sidan om var man får tälta.

Elden, veden och vattnet

Veden kan vara slut

Vid många vindskydd finns ett vedförråd, men räkna inte med det. Hässleholms kommun skriver att de inte kan garantera att det finns ved, bland annat på grund av stölder. Längs Östgötaleden är rådet detsamma: ta med egen ved. På vintern ligger det lilla som finns på marken under snön.

Ta med en påse torr ved, tändmaterial och en såg. Det räcker till kvällen och till morgonkaffet.

Elda i eldstaden, aldrig närmare

• Använd den eldstad som hör till vindskyddet. Den ligger där den ligger för att vindskyddet inte ska börja brinna. Flytta aldrig elden närmare.
• Kolla eldningsförbud, särskilt på vårvintern. Mitt i vintern är förbud ovanliga, men det är länsstyrelsen eller kommunen som beslutar, och vid skärpt förbud gäller det ofta även fasta grillplatser.
• Gnistor och sovsäckar. En gnista som landar på en sovsäck eller en täckjacka bränner lätt ett litet hål i tyget. Lägg sovsäckarna längst in, rulla ut dem när elden har brunnit ner, och elda med torr ved som inte sprakar så mycket.
• Släck helt innan ni somnar. Ingen sitter vakt vid elden på natten. Naturvårdsverket säger det enkelt: håll koll på elden och släck den helt. Släck med snö eller vatten och krafsa i askan tills ingen glöd finns kvar.

Hur ni lär barnen att elda och släcka finns i säkerhet vid eld i naturen.

Köket står ute

Laga mat på elden eller på ett friluftskök framför vindskyddet, inte inne under taket. Det viktigaste gäller presenningen: har ni spänt en presenning för öppningen har ni gjort vindskyddet till ett nästan stängt rum. Där inne ska inget kök och ingen glöd stå. Varför ett slutet utrymme och en låga är en farlig kombination förklarar vi i koloxid i tält.

Vattnet är avstängt

Kranar vid lägerplatser stängs ofta när det blir frost. Hässleholms kommun har till exempel vattnet påslaget bara från april till oktober. Bär med allt vatten ni behöver, eller ta med kök och bränsle för att smälta snö. Hur mycket bränsle det går åt och hur ni gör finns i smälta snö till vatten.

Vinden och snön

Öppningen står där den står

Ett tält vänder ni så att dörren hamnar i lä. Ett vindskydd kan ni inte vända. Det är byggt med öppningen mot sjön, mot utsikten eller mot eldstaden, inte mot nattens vind. Står öppningen rakt mot vinden är vindskyddet det sämsta stället i skogen den natten. Snön blåser in över sovsäckarna, och elden blåser rakt in mot er.

Därför väljer ni vindskydd efter vindprognosen, inte bara efter kartan. Titta på vindriktningen för natten, inte för dagen. Har ni två vindskydd att välja mellan, ta det som har ryggen mot vinden.

Vindkylan

Vind gör kylan värre. SMHI har en tabell över hur kallt det känns på bar hud. Minus tio grader och en vind på fem meter per sekund känns som minus sjutton. Under taket är ni skyddade från tre håll, men inte från det fjärde. Hur vindkylan påverkar barn, och när det är för kallt att vara ute, förklarar vi i kallt i skidbacken med barn.

Presenning för öppningen

En presenning kan göra stor skillnad en blåsig natt. Spänn den som en halv vägg för den del av öppningen där vinden kommer in, eller som ett tak ut mot elden.

• Fäst med snören runt stolparna, aldrig med spik eller häftpistol.
• Stäng aldrig öppningen helt om det finns glöd eller ett kök i närheten.
• Ta ner presenningen på morgonen, så att nästa gäst får vindskyddet som det var.

Snön på golvet och på taket

Sopa ur golvet innan ni packar upp. En liten snöspade eller en kvast är värd sin vikt, och en granruska fungerar i nödfall. Snö som ligger kvar smälter under sovsäcken och gör den blöt.

På natten kan snön fortsätta att blåsa in. Ett överdrag för sovsäcken, en tunn påse i tyg som tål snö och släpper ut fukt, håller sovsäcken torr. Lägg ryggsäckarna och pulkan längs öppningen som en låg mur.

Titta också upp. Ligger det tung snö på taket och ser det ut att svikta, välj ett annat vindskydd. Klättra aldrig upp på taket för att skotta.

Plankgolvet drar kyla

Många vindskydd har ett golv av plank som står en bit ovanför marken, men inte alla. Under golvet går det luft, och den är lika kall som luften ute. Räkna inte med att plankorna värmer eller isolerar. Saknas golv ligger ni direkt på marken eller snön. Lägg därför två underlag per person i båda fallen, precis som i tältet, gärna ett skumunderlag underst. Har ni ett extra underlag eller ett sittunderlag, lägg det under fötterna.

Mat och möss

Lägg maten i en tät påse i ryggsäcken, inte framme på bänken eller i ett hörn. Möss och sorkar är vakna hela vintern och hittar det som ligger framme. Naturvårdsverket ber alla att aldrig lämna mat kvar i vindskydd. Ta med allt skräp och alla matrester hem.

Upplägget med barn

Hur gamla barnen bör vara, sovsäck för barn och hur ni bestämmer reträtten finns i vintercamping med barn. Här är det som är särskilt för vindskyddet.

Välj ett vindskydd nära bilen

Första gången ska vindskyddet ligga en kort promenad från bilen, gärna så nära att ni kan gå tillbaka i mörker utan att tveka. Bilen är er reträtt. Gå hela vägen i dagsljus, så att alla har sett stigen.

Tips: Gör en dagsutflykt till samma vindskydd några veckor innan. Grilla lunch, leta upp eldstaden, vedförrådet och toaletten, och titta åt vilket håll öppningen står. När ni kommer tillbaka för att sova är platsen redan barnens.

Är ni flera vuxna som drar packningen kan barnen gå lätt. Hur ni packar en pulka och drar den med barn finns i dra pulka med packning.

Kom fram tidigt

Mitt i vintern är det mörkt redan på eftermiddagen. Kom fram senast klockan två eller tre, så att det finns ljus kvar till att sopa golvet, tända elden och göra i ordning sovplatserna. Sedan kommer en lång kväll. Planera den:

• Barnen kan bygga en snölykta utanför vindskyddet, så att ni hittar tillbaka efter kvällskisset.
• Gör kolbullar med barnen på elden. Det tar tid och håller både händer och magar varma.
• Ha en termos med något varmt och sött till efter middagen.

Natten

• Barnen sover längst in och i mitten, med en vuxen på varje sida. Längst ut mot öppningen blåser det mest.
• Nattkisset planeras innan. Bestäm platsen en bit från vindskyddet, och lägg pannlampan på samma ställe som alla vet om.
• Känn i nacken. Är nacken varm är barnet varmt. Är den kall eller svettig behöver något ändras. Tecknen på att ett barn har blivit för kallt och vad ni gör då finns i nedkylning och förfrysning.
• Någon kommer sent. Det kan hända. Ni flyttar ihop, säger hej och sover vidare.

Avbryta

Bestäm innan ni lägger er att det är okej att gå till bilen om någon fryser. Från ett vindskydd går det fort: rulla ihop sovsäckarna, släck det som är kvar av glöden och gå. Har det snöat på natten kan spåret ni gick in på vara borta. Följ ledens markeringar, och har ni ingen led, spara vägen i telefonen innan det blir mörkt och håll telefonen varm i en innerficka.

Packningen: det här skiljer sig från tältet

Det mesta finns i packlistan för vintercamping. Till vindskyddet stryker ni tältet som sovplats, men tar med det som reserv, och lägger till:

Lägg till	Varför
Egen ved, tändmaterial och såg	Vedförrådet kan vara tomt, och marken är täckt av snö
Snöspade eller kvast	För att sopa ur golvet innan ni packar upp
Presenning och snören	Halv vägg mot vinden eller tak mot elden, fäst utan spik
Överdrag till sovsäcken	Mot snö som blåser in på natten
Ett extra underlag	Plankgolvet drar kyla underifrån
Allt vatten, eller kök och bränsle för att smälta snö	Kranarna är ofta avstängda på vintern
Tät påse för skräp och matrester	Allt ska med hem, och inget får ligga kvar åt mössen

Nästa steg

När ni har sovit en natt i vindskydd utan att något saknades har ni gjort det svåraste: kvällen i mörker, maten ute och natten i kyla. Nästa steg i trappan är tältet i skogen. Därefter kommer det sista steget, att tälta i fjällen på vintern, med väder, vind och laviner. Det är målet, inte starten. Vill ni hellre stanna kvar i snön en vinter till finns det ett annat sätt att sova ute utan tält, i en snögrotta eller quinzee.