En glödbädd som räcker för paketen
Fiskpaketen vill ligga i jämn glöd, inte i lågor. Så bygger du elden så att den brinner ner till en bädd som håller värmen i en halvtimme.
Gör upp eldenBlött papper, het glöd och skinnet som följer med när du skalar
Elden har brunnit ner vid sjökanten och två regnbågar ligger rensade på en sten. Någon har sparat en tidning från bilen. Om en halvtimme ska papperet vara torrt och svartkantat utanpå, och när det rivs upp följer skinnet med i ett enda stycke. Kvar ligger rosa, saftig fisk som ångats i sin egen fukt.
Metoden är gammal och enkel, men en sak har ändrats sedan den blev populär: vi vet mer om tryckfärg och returpapper mot mat. Därför ligger ett ark bakplåtspapper närmast fisken i det här receptet, och tidningen får bara göra det den är bäst på, att hålla vatten och skydda mot glöden.
Tänk på paketet inifrån och ut:
Tumregeln vid elden: blött papper brinner inte, torrt papper betyder att det snart är klart.
Klockan är bara en vägvisare. Glöden kan vara het eller trött, och en fisk från kylväskan tar längre tid än en som legat i skuggan. Lita på de här tecknen i stället:
Är fisken inte klar vid benet: vik ihop det inre pappret igen, linda in i några nya blöta uppslag och lägg tillbaka i 5 minuter.
Har du lagat receptet? Sätt ditt betyg
0,0 av 5 · 0 röster
av 5
röst
röster
Bli först att betygsätta receptet.
Tack för din röst!
Det gick inte att spara rösten just nu. Försök igen senare.
Fisken kan rensas hemma eller vid vattnet. Rensad fisk från affären packas kall i kylväska med kylklampar, och kylvaror ska inte ligga framme mer än två timmar i sommarvärme, och aldrig i solen. Klipp eller riv tidningen i hela uppslag redan hemma och lägg dem i en plastpåse, så blåser de inte iväg.
Vid elden behöver du en bra glödbädd, ungefär en handsbredd djup och lite större än fisken. Det tar 30–45 minuter från tändning. Hur du får dit glöden står i göra upp eld. Elda på en grillplats eller på grus eller sand, inte på berghällar. Vid eldningsförbud är det länsstyrelsens eller kommunens beslut som avgör, och då blir det ingen glöd alls.
Fisken ska vara avlivad och utblödd. Hur du gör det snabbt och skonsamt står i stekt abborre över öppen eld.
Snitta upp buken från stjärtöppningen fram till gälarna, med kniven grunt så att tarmarna inte går sönder. Dra ut inälvorna. Skrapa bort den mörka blodsträngen längs ryggbenet med tumnageln eller en tesked, och skölj ur buken i kallt vatten. Gälarna kan klippas bort, men huvud och stjärt får sitta kvar. De håller ihop fisken och gör den lättare att lyfta.
Fjällen behöver du inte ta bort. Skinnet följer med pappret när paketet öppnas.
Det är lätt att tro att tidningen bara är papper. Men tidningspapper är gjort av returfiber och tryckt med färger som ofta innehåller mineraloljor. Livsmedelsverkets råd är att bara använda papper som är avsett för kontakt med mat, och returpapper kan enligt myndigheten innehålla bland annat rester av tryckfärg och mineralolja. Norska Mattilsynet räknar upp rester av tryckfärg, lim och bisfenol A bland det som kan finnas i returpapper.
Mineraloljorna kallas MOSH och MOAH. MOSH bedöms i dag inte vara någon hälsorisk vid de mängder vi får i oss. Vissa MOAH kan skada arvsmassan och ge cancer, och den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA ser en möjlig hälsorisk. Barn får i sig mest i förhållande till sin vikt. Tyska riskbedömningsinstitutet BfR vill därför att ingen mätbar mängd MOAH ska gå över från förpackningar till mat. BfR beskriver att ämnena inte bara går över vid direkt kontakt, utan också kan vandra som gas genom papper.
Vad det betyder i praktiken: en fisk i tidningspapper en sommarkväll är ingen förgiftning. Men det finns ingen anledning att låta tryckfärg och het, fuktig fisk mötas. Med bakplåtspapper innerst rör tidningen aldrig fisken och ingen färg smetar av. Bakplåtspapper är däremot ingen tät spärr mot ämnen som rör sig som gas, så helt borta är tidningens ämnen först när tidningen inte används. Vill du klara dig utan den finns två vägar:
Undvik blanka annonsblad och tidskrifter. De är bestrukna, suger inte upp vatten och brinner i stället för att ånga.
Rå fisk hanteras som annat rått: tvätta händerna efter rensningen, och lägg inte den färdiga fisken på brädan där den rensades. Har ni inte rinnande vatten finns knep i hygien och disk ute. Rester ska svalna och in i kylen så fort ni kommer hem.
Glöden och ångan är det som bränner. Ett paket som legat i glöden är mycket varmare än det ser ut, och ångan när det öppnas bränner fortare än hett vatten. Använd tång och handskar. Bränner någon sig: kyl med svalt vatten i ungefär en kvart, inte längre, och aldrig med is eller snö.
Brinnande papper kan lyfta i vinden. Elda inte paketen en blåsig dag när det är torrt i skogen, och lägg pappersrester tillbaka i glöden tills de brunnit helt. När ni är klara släcker ni ordentligt med vatten och krafsar i askan tills ingen rök syns. Mer finns i säkerhet vid eld i naturen.
Vild öring och röding: öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern och röding från Vättern kan innehålla dioxin och PCB. Samma sak gäller vild sik från Vänern och Vättern. Livsmedelsverket råder barn, unga, den som är gravid, ammar eller vill bli gravid att äta sådan fisk högst två–tre gånger per år, och övriga högst en gång i veckan. Rådet gäller vildfångad fisk från just de vattnen. Odlad regnbåge och röding och fisk från andra sjöar omfattas inte.
Allergener: fisk och mjölk (smör, gräddfil).
Paketet är ett bra barnjobb. Barnen kan lägga dill och citron i buken, rulla tidningen runt bakplåtspappret, knyta garnet och sänka ner paketet i vattnet och räkna bubblorna. Ge varje barn en egen liten makrill eller en bit fisk i ett eget paket och skriv namnet på ytterpappret med en tusch.
Glöden och tången sköter en vuxen. Barnen kan i stället hålla koll på klockan och säga till när det är dags att vända, och få dra av skinnet när paketet ligger på stenen och har svalnat lite. Fler sätt att låta barnen hjälpa till finns i laga mat med barn över eld.
Inte farligt vid ett enstaka tillfälle, men inte heller bra att ha tidningen direkt mot maten. Tidningspapper är returpapper med tryckfärg som ofta innehåller mineraloljor, och ingen vet exakt vad ett visst returpapper innehåller. Lägg bakplåtspapper innerst, så rör tidningen aldrig fisken.
Ja. Linda fisken i 5–6 lager bakplåtspapper och blöt paketet. Det håller nästan inget vatten och kan börja brinna i het glöd, så lägg det hellre på ett galler en handsbredd ovanför glöden. Vänd efter ungefär 8–10 minuter och mät tidigt.
En makrill på 250–350 gram behöver ungefär 15–20 minuter totalt och en fisk på 400–600 gram ungefär 20–30 minuter, med en vändning halvvägs. Fisken är klar när den har minst 60 grader vid ryggbenet.
Nej. Skinnet följer med pappret när paketet öppnas, och fjällen sitter kvar på skinnet. Fisken behöver bara rensas.
Fet fisk med fast kött: regnbåge, öring, röding och makrill. Sik och abborre går också. Mager fisk som gädda torkar lättare och behöver kortare tid och fler blöta lager.
Det var för torrt eller låg i lågor. Blöt paketet tills det slutar bubbla, lägg det i glöd utan lågor och stänk vatten om kanterna börjar brinna.
Mer för en kväll med fisk vid elden
En glödbädd som räcker för paketen
Fiskpaketen vill ligga i jämn glöd, inte i lågor. Så bygger du elden så att den brinner ner till en bädd som håller värmen i en halvtimme.
Gör upp eldenFånga middagen själva
Öring, röding och regnbåge går att fånga på många håll i Sverige. Här är platserna som passar en familj som vill fiska och äta på stranden.
Hitta fiskeplatserPotatisen bredvid fisken
Samma glöd, samma väntan. Bakad potatis behöver lite längre tid än fisken, så lägg den i först och fisken när den är halvvägs.
Baka potatis i glöden