Lära barn åka skridskor – ramla, resa sig, pingvin och glid

Det är lördag förmiddag i ishallen. Barnet har fått på sig skridskorna, hjälmen sitter snett och de första tre stegen ut på isen slutar med att det sitter på rumpan och tittar upp på dig. Har ni övat på att ramla och resa sig blir fallet en del av leken i stället för slutet på dagen.

Den här guiden handlar om hur du själv lär ditt barn att åka skridskor: ålder, skridskor, passform, hjälm, stöd, var ni börjar och övningarna i rätt ordning. Har ni redan gjort samma resa i slalombacken känns en del igen från lära barn åka skidor – men på isen är det balansen på en smal skena som är svårast, inte farten.

Minnesmodellen: ramla, resa, pingvin, glid

1. Ramla rätt – bakåt med hakan mot bröstet, framåt med böjda armbågar.
2. Resa sig – via sidan och knäna, helt själv.
3. Pingvin – små gångsteg med tårna utåt.
4. Glid – låt skridskorna rulla en bit mellan stegen.

Gå vidare först när steget före sitter. Att ramla och resa sig kommer först, även om det känns bakvänt – skridskoledare brukar börja första lektionen just där, och det är lättare att våga när man vet hur man kommer upp igen.

Stegen ligger nära konståkningsföreningarnas första skridskoskolemärken, där pingvingången också heter “glada fötter” eller “hälarna pussas”.

När kan barn börja?

De flesta skridskoskolor i konståkningsföreningarna tar emot barn från fyra år, några från tre. Gränsen handlar mest om att barnet ska klara en lektion på ungefär en timme med gruppen och tränaren, utan förälder bredvid sig.

Själv kan du börja tidigare. För de minsta handlar det om lek och om att vänja sig vid att det är halt. Kör så länge det är roligt, inte längre – det gör inget om halva passet går åt till snöhögen bredvid isen. Kan barnet ramla, resa sig och gå på isen har det mycket glädje av en skridskoskola, där grupp och tränare tar över tekniken.

Vilka skridskor passar barnet?

Tabellen sammanfattar de fyra vanligaste typerna.

Dubbelskenor spänns fast utanpå vinterkängan och står stadigt. De passar de minsta som leker på isen med en vuxen, men barnet lär sig inte att glida på en skena. Vill barnet åka själv är det dags för riktiga skridskor.

För grunderna fungerar både hockeyskridskor, konståkningsskridskor och ställbara skalskridskor. Det som avgör är att skridskon är stadig över vristen, har rätt storlek och är slipad.

• Hockeyskridskor passar de flesta barn som ska leka och åka på isbanan, och skenan har inga taggar.
• Konståkningsskridskor har taggar längst fram, och ska barnet gå i en konståkningsskola vill många klubbar att barnet har dem från början. För den som bara ska lära sig grunderna kan taggarna vara i vägen, eftersom det är lätt att ta fart med dem i stället för med skenan.
• Ställbara skalskridskor är stadiga, varma och lätta att spänna, och många går att ställa om ungefär tre storlekar. Efter några år behöver barnet byta till vanliga skridskor.

Mjuka skridskor där vristen viker sig fungerar inte. Barnet står då snett på skenan.

Barn växer ur skridskor fort, så begagnat är ofta ett bra val. Kontrollera att skenan inte är nednött och att skaftet är styvt utan veck vid vristen. Många kommuner har en fritidsbank där barn kan låna skridskor och hjälm gratis. Fler tips om begagnat och lån finns i julklappar till barn som älskar att vara ute.

Hur ska skridskorna sitta?

Skridskor ska passa nu, inte växa i. Svenska Ishockeyförbundets råd till föräldrar är att ta ut innersulan och låta barnet ställa foten på den, gärna sittande. En vanlig sko har ungefär 15 millimeter extra framför tårna – en skridsko ska bara ha 5–7 millimeter. Är skridskon lite stor kan ni fylla ut med en extra innersula och tunna strumpor och ta bort dem när foten växer.

När barnet står upp ska hälen ligga still när knäna böjs, och vristen ska kunna böjas framåt och lite åt sidan. Prova med en tunn strumpa, den som barnet ska åka i. En för stor skridsko ger inget stöd åt vristen, och barnet ramlar oftare.

Knyt lite löst över tårna, hårt över vristen och lösare högst upp. En skridsko i rätt storlek behöver inte dras åt extra hårt. Snöra upp hela vägen efter varje gång.

Hjälm – vad kommunerna säger

Det finns ingen nationell lag om hjälm på skridskor, men många kommuner har egna regler på sina banor:

Kommun	Regel på allmänhetens åkning
Stockholms stad (Kungsträdgården)	Barn ska använda hjälm – hjälm finns att låna
Uppsala	Barn ska alltid använda hjälm, med galler eller visir vid spel med klubba
Köping	Hjälm är obligatoriskt
Västervik	Hjälm är obligatoriskt för alla
Borlänge	Hjälm är obligatoriskt på isen
Tjörn	Alla ska ha hjälm, barn under tolv år med en ansvarig vuxen
Göteborg	Uppmanar alla att alltid använda hjälm – hjälm finns att låna i ishallarna

Även på Stockholms spolade utebanor rekommenderar staden hjälm.

Välj en hjälm som är gjord för skridskoåkning, en hockeyhjälm eller en multihjälm. Flera skridskoskolor tar inte emot cykelhjälm. Det ska vara ungefär en fingerbredd mellan ögonbrynen och hjälmkanten, och hakbandet ska vara så spänt att det inte går att dra över hakan. Testa också genom att låta barnet hänga med huvudet mot golvet utan att hakbandet är spänt – ramlar hjälmen av ska den justeras.

En tunn mössa utan sömmar går bra under hjälmen. Sätt upp långt hår. Knä- och handledsskydd är inget krav, men kan göra de första fallen mindre jobbiga.

Stöd på isen – bra start, släpp i tid

Många ishallar har skridskostöd att låna under allmänhetens åkning, till exempel alla Göteborgs Stads ishallar med allmänhetens åkning och alla Nacka kommuns ishallar. I Sigtuna finns även åksälar som de minsta sitter på medan en vuxen skjuter.

Stödet hjälper barnet att våga ut och känna hur skridskorna glider. Se till att barnet står upprätt med böjda knän i stället för att hänga på stödet, och släpp det i korta stunder. När barnet kan ramla och resa sig själv behövs det sällan.

Fyra steg på isen

Steg 1: Ramla rätt

Öva på golvet eller gummimattan innan första åket, gärna som lek.

• Bakåt: böj knäna, stoppa hakan mot bröstet och sätt dig som på en stol. Landa på rumpan, inte på armarna.
• Framåt: ta emot med lätt böjda armbågar. Det skyddar ansiktet och handlederna.
• Håll armar och ben borta från skenorna, och ta inte tag i någon annan för att hålla dig uppe. Då ramlar ni båda.

Vantar är ett måste, eftersom händerna hamnar på isen vid varje fall.

Steg 2: Resa sig

1. Rulla över på sidan.
2. Kom upp på knäna, med händerna i isen.
3. Sätt upp ena skridskon mellan händerna, med skenan platt mot isen.
4. Tryck med händerna mot knät och res dig.

Res dig fort och flytta dig ur vägen om det är många på isen. Låt barnet göra det själv så långt det går – det är just det som gör att det vågar ramla.

Steg 3: Pingvin

Små steg, tårna lite utåt och hälarna nära varandra. Knäna böjda, armarna ute som vingar och blicken framåt. Håll er gärna nära sargen så att barnet har något att ta tag i.

• Kom alla skrinna barn – barnen frågar “som vadå?” och får ta sig över isen som pingviner, gamlingar eller gräsklippare.
• Köttbullen – sätt dig på huk så djupt det går och res dig igen, stående på skridskorna.
• Hälarna pussas och tårna pussas – gå framåt med hälarna ihop och bakåt med tårna ihop.

Steg 4: Glid

När pingvinstegen går lätt tar barnet några steg och står sedan still på båda skridskorna och låter dem rulla, med böjda knän och blicken framåt. Börja med en armlängd, sedan till nästa linje på isen. Nästa steg är att bromsa genom att vrida ut hälarna och skrapa upp lite snö. Därefter kommer svängar och att åka bakåt, och där gör en skridskoskola mest nytta.

Var ska ni börja?

Konstfrusen bana eller ishall först. Isen är jämn, det finns ofta hjälm och stöd att låna och isen finns även när det inte är kallt ute. Välj gärna en lugn tid, gärna utan klubbor, och gå av isen och vänta om det blir för trångt. I Stockholm brukar Kungsträdgårdens isbana öppna vecka 44 och hålla öppet till mars – mer i jullov i Stockholm. I Göteborg har ishallarna tider för allmänheten, se jullov i Göteborg.

Spolade isbanor ute på bollplaner och skolgårdar fryser först efter en längre period med minusgrader – i Borlänge spolas rundbanan efter tio dygn i rad. Isen är ofta knaggligare, så det är ett bra andra steg när barnet kan glida. En spolad bana passar fint ihop med en pulkabacke, som i pulkabackar i Stockholm.

Plogad bana på sjöis sist. Barnet behöver kunna åka, resa sig och stanna på kommando först. Allt om isens tjocklek och isdubbar finns i isvett med barn.

Slipning – vassare än du tror

En vass skena biter i isen när barnet trycker ifrån. En slö skena fastnar i ojämnheter, och barnet ramlar mer.

• Nya skridskor ska slipas innan första åket. Fabriksslipningen räcker inte.
• Be om en profil för nybörjare när ni slipar hockeyskridskor. Den ger mer skena mot isen och gör det lättare att hålla balansen.
• Konståkningsskridskor kräver särskild slipning av någon som kan just konståkningsskenor.
• Känn på eggen med baksidan av en nagel – även på lånade och hyrda skridskor, som inte alltid är nyslipade.

Skenskydd på när barnet går utanför isen, och torka av skenan efter varje gång.

Kläder

Barnet blir varmt fort när det rör sig, men sitter också mycket på isen. Klä i lager som går att ta av, med ull närmast kroppen och vattentäta byxor. Inget bylsigt – ett barn som inte kan böja knäna kan inte stå. Ha bara ett par tunna strumpor i skridskon och byt till varma strumpor i pausen. Ta med vantar och ett extra par, och se till att kläderna är fria från grus som kan hamna på isen.

Mer om kyla och köldskador finns i hur kallt är för kallt i skidbacken, och lagerprincipen i packlistan för skidresan med barn. En varm choklad efter backen gör samma nytta på bänken vid isbanan.

Sluta medan det är roligt

Ett barn som ramlar oftare, slutar resa sig själv eller bara vill hålla i dig är trött. Avsluta med något barnet redan kan, så att sista minnet från isen är ett lyckat. När sportlovet infaller där ni bor står i sportlov 2027, och fler idéer för vinterns lediga dagar finns i jul med barn.