Hugga egen julgran med barnen – lagligt, och så att den håller till tjugondag Knut

Att gå ut i snön och välja sin egen julgran är en av de finaste jultraditionerna med barn. Granen blir deras – de var med och valde den, sågade den och drog hem den på pulkan. Men det finns en sak många missar: man får inte bara gå ut i närmaste skog och hugga. Här går vi igenom var ni lagligt kan hugga själva, hur ni väljer rätt gran och vad som gör att den håller ända till tjugondag Knut.

Får man hugga en julgran i skogen?

Nej. Allemansrätten låter er gå i skogen, plocka bär och svamp och ta torra kvistar som ligger på marken – men den ger ingen rätt att fälla träd. Granen tillhör markägaren, och att hugga en gran utan lov är olagligt och kan dessutom bli dyrt. Samma sak gäller toppen på en gran som redan är fälld vid en avverkning, och granris: att bryta kvistar från levande träd kräver lov.

Mer om vad som gäller i naturen finns i guiden om allemansrätten.

Två lagliga sätt att hugga själva

1. En julgransodling eller gård. Många odlingar och gårdar öppnar för hugg-själv i december. Ni går runt bland granarna, väljer en och sågar själva – ibland finns sågar att låna, glögg och en eld. En julgran tar mellan fem och tolv år att växa sig färdig, så på en odling finns gott om granar i alla storlekar. Sök på “julgransodling” och er ort i november, då brukar odlingarna lägga ut sina öppettider.

2. Fråga en skogsägare. Bor ni nära skog kan ni helt enkelt ringa markägaren och fråga om ni får köpa en gran. Många säger ja, och då blir det en riktig skogsutflykt. Kom överens om pris och var ni får hugga – och tacka för lånet.

Tips: Gör dagen till en utflykt. Ta med termos, pepparkakor och kanske julkorv på spett – en eld där det är tillåtet gör julgranshugget till ett minne barnen pratar om länge.

Rödgran eller kungsgran?

Rödgran är den vanliga svenska granen och den vanligaste julgranen. Den doftar mest, kostar minst och är granen många minns från barndomen – men den tappar barren fortare inne i värmen.

Kungsgran är samma sak som nordmannsgran och växer naturligt i Kaukasus. Den odlas för att den är jämn, fyllig och barrfast, och sköter man om den kan den stå långt efter jul. Den är tyngre och har tjockare stam, så den behöver en stadig julgransfot.

Så väljer ni granen ute

1. Mät hemma först. Skriv upp takhöjden och dra av foten och stjärnan – det är lätt att granen ser liten ut ute i skogen.
2. Kolla stammen. Den ska vara rak, och längst ner behöver det finnas en bit utan grenar som passar i foten.
3. Gör barrtestet. Dra handen försiktigt längs en gren. Släpper många barr är granen torr.
4. Låt barnen välja bland två eller tre som ni redan har godkänt – då blir alla nöjda.
5. Såga lågt och rakt, och låt en vuxen sköta sågen sista biten.

Dra hem granen på en pulka, eller fäst den ordentligt på biltaket med toppen bakåt.

Hemma: så håller granen hela julen

En nyhuggen gran håller länge – om den får vatten. Det här är det viktiga:

• Ställ den svalt först. Låt granen stå ute eller i ett garage tills ni tar in den, gärna en dag i trapphus eller förråd innan den kommer in i värmen.
• Såga ett nytt snitt. Precis innan granen ställs i foten sågar ni av ett par centimeter av stammen, så att den kan suga upp vatten.
• Vatten varje dag. En färsk gran kan dricka flera liter de första dygnen. Fyll på varje dag och låt aldrig vattnet sjunka under snittytan.
• Inte vid elementet. Värme, golvvärme, öppen spis och direkt sol torkar ut granen snabbt.

Med levande ljus i granen: använd elektriska ljusslingor. En torr gran brinner mycket fort.

Efter jul

På tjugondag Knut dansas granen ut. Sedan kan ni lägga den i trädgården och hänga upp talgbollar och frön i grenarna – den blir en fin skyddsplats för småfåglarna. Hur ni gör en fågelmatare för vintern visar vi steg för steg. Många kommuner samlar också in julgranar efter helgerna.

Mer jul ute

Fler idéer för en jul som händer ute finns i julguiden, från isprydnader i trädgårdens träd till en snölykta på gården. Och ska ni ändå baka: bygg ett pepparkakshus med pepparkakor som grund.